Många lärare i högskolan upplever att studenternas läs- och skrivkompetens i svenska har försämrats. Dessutom är det allt fler studenter som använder alternativa kunskapskällor där AI-verktyg ersätter traditionell läsning av kurslitteratur. Det är några av slutsatserna i rapporter som SCB och UKÄ nyligen presenterat.

Hur vet man att det är värt att köpa in 30 exemplar av en bok? Och hur mycket styr tillgången på klassuppsättningar valet av skönlitteratur? Vi frågade tre svensklärare.

Läskrisen löses inte med fler läsprojekt – utan med färre skärmar. Vuxna måste ta bort det digitala bruset och våga säga nej, skriver GP på ledarplats.

When students record themselves reading aloud using an app—and then listen back to reflect on their own pacing and expression—their fluency improves over time.

Hur vet man att det är värt att köpa in 30 exemplar av en bok? Och hur mycket styr tillgången på klassuppsättningar valet av skönlitteratur? Vi frågade tre svensklärare.

Kan en litteraturlista få fler yrkeselever att läsa? På Sågbäcksgymnasiet har en yrkeslärare och en bibliotekarie tagit fram en egen “kanon” – anpassad efter varje program. "Skönlitteratur kan ge eleverna flera perspektiv som det teoretiska har svårt att lyfta", säger yrkesläraren Alexandra Ekwall.

Den här rapporten är SCB:s redovisning av regeringsuppdraget om att kartlägga utvecklingen av läsförståelsen hos studenter i högskolan samt följa upp dess effekter på bland annat genomströmning. (pdf)

Elever måste lära sig skriva för hand, säger Linda Fälth, specialpedagogen och pedagogikprofessorn bakom underlaget till en ny kursplan i svenska.

Lesekvart er allereie ein del av kvardagen mange stader. Men kor mykje verkar det eigentleg? Nye erfaringar frå klasserommet viser både effekt – og avgrensingar.

Borås stad och Göteborgs universitet har startat en satsning för att öka läsintresset hos elever. Projektet involverar alla utbildningsnivåer – från förskola till komvux. – Vi vill vända den negativa trenden, säger Ann-Marie Antonsson på grundskoleförvaltningen.

Hvordan kan vi styrke flersprogede elevers skrivelyst og samtidig give dem mulighed for at spejle sig i litteraturen? Det spørgsmål blev udgangspunktet for et skriveløb i mine DSA-hold, hvor eleverne skrev deres egne bøger både på deres modersmål og på dansk. 

Läskulturen är förutsättningen för upplysningen, vetenskapen, marknadsekonomin och demokratin. Det skriver Anna-Karin Wyndham i en ledare.