Svenska elever läser sämre, enligt en ny studie. De greppar inte tidshopp eller växlande berättarperspektiv – och har svårt att förstå att handlingen är påhittad, säger ungdomsförfattaren Johanna Lindbäck.

Läsförmågan hos svenska tioåringar har försämrats de senaste fem åren. Samma utveckling syns i hela Europa, enligt den internationella mätningen Pirls. I Sverige är det framför allt barn med mindre hemresurser och som inte talar svenska i hemmet som presterar sämre.

Läsförmågan hos svenska fjärdeklassare har försämrats tydlig, enligt den globala studien Pirls. Särskilt bekymmersamt är att skillnaden mellan elevgrupper ökar, enligt Skolverket. "Det är oroväckande att vi har fler elever som är under låg nivå," säger generaldirektör Peter Fredriksson.

Svenska tioåringar har blivit sämre på att läsa.Det visar den internationella studien PIRLS 2021 som mäter fjärdeklassares läsförståelse.– Vi riskerar se en generation av funktionella analfabeter i Sverige, säger skolminister Lotta Edholm (L). 2001 presterade Sverige bäst av alla deltagande länder.

I dag släpptes resultaten av den internationella studien PIRLS som undersöker läsförmåga och attityder till läsning hos elever i årskurs 4. Studien visar att läsförmågan har gått ned hos svenska elever sedan den senaste undersökningen. För regeringen är läsning ett prioriterat område och för att öka läsförmågan hos elever har flera åtgärder vidtagits.

Svenska fjärdeklassares läsförmåga sjunker och skillnaderna mellan elever med olika socioekonomiska förutsättningar ökar. Det visar resultatet av PIRLS 2021. "Det här är ett oerhört oroväckande resultat, vi som kunskapsnation måste vända kurvan", säger Per Kornhall, Läromedelsförfattarna.

Läsförmågan bland svenska fjärdeklassare har försämrats märkbart, enligt den globala studien Pirls. Sannolikt har pandemin påverkat resultatet, och framför allt för elever som behöver mer stöd.

Fjärdeklassares läsförmåga sjunker och skillnaderna mellan eleverna ökar. Elever från resursstarka hem ligger på samma nivå som den förra mätningen 2016, medan resultaten sjunker bland resurssvaga elever.

Svenska elever i åk 4 har försämrat sina resultat i läsförståelse sedan PIRLS 2016. Resultaten ligger fortsatt över genomsnittet jämfört med de EU- och OECD-länder som deltagit i PIRLS 2021. Bland de svenska eleverna har andelen lågpresterande ökat medan andelen högpresterande är oförändrad. (pdf).

Skillnaderna i läsförståelse i årskurs 4 ökar mellan elevgrupper och mellan skolor. Svenska elever från resursstarka hem presterar på samma nivå som i föregående mätning 2016, medan läsförståelsen bland resurssvaga elever sjunker.

Senast fjärdeklassares läsförmåga testades gick det riktigt bra för de svenska eleverna. Sedan kom en pandemi. Har de svenska eleverna, som faktiskt fick gå i skolan under pandemin, blivit ännu vassare? På tisdag kommer svaret.