På tisdag presenterar regeringen sin höstbudget. I den ingår ett läspaket, som ska ge nära 700 miljoner kronor till läromedel och till kompetensutveckling för lärare för att stärka skolelevers språk- och läsutveckling.

Förundran – Bokstart i Värmland är en satsning på småbarns språkutveckling och genomförs i tolv av länets kommuner, med stöd av Kulturrådet. Det handlar bland annat om att få fler föräldrar att läsa högt för sina barn.

För att barn ska kunna utvecklas i sitt läsande och skrivande behöver de ständigt lära sig nya ord. Det är en demokratifråga som lärare måste ta på största allvar, skriver vår krönikör Mikhael Mikalides.

Skolan kan inte göra allt, men en ny rapport visar att den kan göra mer, skriver Anela Murguz på ledarplats.

Nu börjar höstlovet för länets skolelever, en ledighet som också kallas för läslovet.Men flera undersökningar visar att läsningen minskar bland unga.

Lästappet är något som behöver lösas i skolan, och politikerna behöver engagera sig på fler sätt i stället för att enbart hänga upp satsningen på ett lov. Det skriver läraren Karin Herlitz.

Anpassa inlärningen till verkligheten – det finns många vägar till lärande. Det skriver digitaliseringsläraren Heidi Henftling.

Det finns ett stort intresse för läsfrämjande arbete och en ambitiös läskunnighetsstrategi som ska hjälpa skolor och kommuner att väcka folks läslust. Pengarna som satsas på arbetet är ändå små.

Debatten om en svensk litteraturkanon är igång igen, efter den nya regeringens skrivelse i Tidöavtalet. Vesna Prekopic har läst formuleringarna och undrar varför inte alla applåderar, skriver DN:s Vesna Prekopic.

Forskning, Pisaundersökningen och Skolinspektionen visar på att många elever inte läser någonting alls om de inte tvingas till det, och att skolan är för dålig på att motverka den trenden. Läraren och författaren Karin Herlitz menar att det krävs konkreta förändringar av huvudmännens prioriteringar, och av lärares förutsättningar.

Sämre läsundervisning = sämre läsning. Det menar Skolinspektionen som ger bakläxa till svensklärare på 20 av de 25 skolor som ingår i myndighetens granskning av det läsfrämjande arbetet.

Företaget Inläsningstjänst förser en mängd svenska skolelever med böcker i digitalt format. Men för dem som skriver böckerna är det ingen bra affär. De låga digitala ersättningarna har fått författaren Elisabeth Östnäs att överväga att sluta skriva.