431 517 böcker – det läste landets fjärdeklassare under höstterminen. Och flesta av alla läste eleverna i klass 4 på Hindby skola med 5 969 böcker.

Långsiktigt ligger det i hela samhällets intresse att stimulera elevers läslust. Elever som läser presterar bättre i skolan, skriver Thomas Hermansson på ledarplats.

Det är flickornas kraftiga läslustras som gömmer sig bakom Sveriges dystra siffror i Pisas läslustrankning. Vår granskning visar att svenska flickornas läslust nu är bland de sämsta i hela OECD.

Jag blickar tillbaka på min egen lärargärning och erinrar mig att jag tänt ljus i många klasser på låg- och mellanstadiet, men aldrig för mina högstadieelever. Varför är det så egentligen? skriver svenskläraren Fredrik Sandström.

Läsandet och intresset för litteratur står högt i kurs på Falkenbergsskolan i Kalmar. Det är en demokratifråga, menar rektorn.

Barn som föds i en familj där föräldrarna dagligen läser högt har ett stort försprång vid skolstarten. Alla elever behöver litteratur i sin vardag, och de behöver möta en utbildad skolbibliotekarie skriver Åsa Lundholm, utvecklingsledare skolbibliotek, Sigtuna kommun.

Det är aldrig för sent att väcka elevernas läslust. Så resonerar man i Kristianstad där alla 16-åringar får en skönlitterär bok i gåva när de börjar gymnasiet. Och det ger positiva resultat.

När Sveriges läsambassadör Bagir Kwiek växte upp i Bergsjön, Göteborg, var det biblioteket som gav honom en fristad från glåporden och slagen. Många år senare var han med och införde de romska brobyggare han själv hade önskat funnits där när han gick i skolan.

Drömmar om skolbibliotek på fyra våningar – det vackraste en lärare kan tänka sig, skriver Maria Wiman.

Om man på riktigt vill få fart på läsningen igen krävs sålunda en gigantisk kraftansträngning på systemnivå, inte ett skuldbeläggande av en redan hårt ansträngd lärarkår.

Syftet med den nationella läskunnighetsstrategin är att förbättra läskunnigheten hos finländare i alla åldrar. I strategin betonas betydelsen av att mångsidigt öva läsfärdigheterna i vardagen, utbildningen och arbetslivet och att fästa särskild uppmärksamhet vid att stödja dem som har svagare läsfärdigheter.

Nationella läskunnighetsstrategin 2030 skildrar åtgärder som behövs göras i Finland för att stärka multilitterciteten. Eftersom läskunnigheten differentieras redan under den grundläggande utbildningen och antalet svaga läsare ökar framförallt bland unga behövs konkreta metoder för att vända riktningen nationellt, regionalt och lokalt. (pdf)