Tänk om barnens minskade läsning inte beror på mobilerna, inte på föräldrarna och inte på regeringen. Tänk om det faktiskt handlar om skolans resurser, skriver DN:s Lotta Olsson.

Allt fler vittnar om att dagens unga läser och skriver för dåligt. Hur hamnade vi här? Ska vi tala om ungas läs- och skrivförmåga måste vi tala om internet, skriver läraren Joakim Sveland.

Ett ordförråd som är många gånger större än hos dem som inte läser. Ja, så ser det ut för barn som är vana vid att läsa. Men det påverkar inte bara barnets ordförråd och skolresultat. Det har också inverkan på barnets sociala kompetens, berättar Bodil Alvarsdotter, bibliotekskonsulent.

Bokmässan 2020 arrangeras – som så mycket annat – digitalt, som Bokmässan Play. På Läraren.se tipsar undervisningsprofiler från alla håll om böckerna som alla lärare borde läsa.

Den senaste tiden har larmen duggat tätt om att unga skriver dåligt. Elisabeth Engvall Younsi vänder på perspektivet. "Vi har en skrivande generation och det tycker jag är ett guldläge," säger hon.

Läraren följer upp debatten om ”Skrivglappet”, och påståendet om att svenska elever skriver allt sämre. Så illa att de till slut inte får jobb. Nu svarar lärarna själva på skrivkrisen.

En tv-dokumentär får samhällsdebattörer och Lärartwitter att lägga i högsta växel. Det handlar om svenska elevers bristande skrivförmåga. "Vi vet inte att det blivit sämre. Det finns inga bra studier", säger Erik Lindenius, lektor vid Umeå universitet.

Nöjesläsningen minskar bland barn och unga samtidigt som svenska elever uppvisar en bristande läsförmåga. Det visar en ny rapport från Svenska Förläggareföreningen.

Rapporten visar bland annat en generell nedgång för nöjesläsandet av böcker hos barn och unga de senaste åren och en bristande läsförmåga hos svenska elever. (pdf)

Idag publiceras Förläggareföreningens nya rapport, Läsandets årsringar. Litteratursociologerna Johan Svedjedal och Anna Nordlund har sammanställt och granskat statistik över svenskarnas läsvanor de senaste decennierna.

Regeringen och samarbetspartierna satsar brett på att främja läsandet hos alla barn och unga. Omkring 200 miljoner kronor årligen avsätts för att stärka biblioteken, lärare och föräldrar i detta arbete, skriver ordförandena i riksdagens utbildningsutskott Gunilla Svantorp (S) och kulturutskott Christer Nylander (L).

De politiker som på allvar vill göra Sverige till ett tryggare land bör också intressera sig för pojkars läskunnighet och skolresultat, skriver Liberala Kvinnors Cecilia Elving och Jessica Johnson.