Leseresultatene blant norske 10-åringer er tilbake på 2006-nivå, viser resultatene fra PIRLS.

Historisk dårlige læseresultater skyldes primært manglende fritidslæsning. Det mener to læseforskere og dansklærernes folkeskoleformand, der dog ser lyst på fremtiden.

Den danske forsker bag Pirls mener, at dagens læseresultat er stærkt bekymrende, selvom de danske elever ikke har oplevet samme store læsedyk som i mange andre lande i kølvandet på corona.

Danske elever scorer det hidtil dårligste læseresultat i en stor international læseundersøgelse. Flere elever er blevet dårligere læsere, og deres læselyst skraber bunden. Folkeskolen har spurgt forskeren bag den danske del af Pirls-undersøgelsen om, hvad der er gået galt – og hvad der skal til.

Masser af skrivning og fokus på de allersvageste læsere er noget af det bedste, lærerne kan ty til for at gøre elever til bedre læsere, mener flere eksperter efter international læseundersøgelse.

Under förra veckan kom beskedet om att läsförmågan bland svenska fjärdeklassare har försämrats, enligt den internationella studien Pirls. Men någon som går emot strömmen är 9-åriga Sepenta Sarhadi från Eskilstuna som utsetts till årets läsfrämjare 2023 av Pascal Engmans stiftelse.

Det var både goda och dåliga nyheter när Skolverket presenterade den internationella kunskapsmätningen PIRLS 2021 som undersöker läsförmåga och attityder till läsning hos eleverna i årskurs fyra. Faktiskt mest dåliga nyheter. Det skriver NWT Ledarredaktion.

Spelarna i Varbergs Bois är läsande förebilder och visar att vägen inte är så lång mellan de allsvenska arenorna och ett klassrum i Veddige. Träning är nyckeln till framgång. Både när det gäller läsning och fotboll.

En god handstil ger goda förutsättningar att klara skolan med godkända betyg, skriver HP Tran.

Det var både goda och dåliga nyheter när Skolverket presenterade den internationella kunskapsmätningen PIRLS 2021 som undersöker läsförmåga och attityder till läsning hos eleverna i årskurs fyra. Faktiskt mest dåliga nyheter, skriver Nya Kristinehamns-Posten på ledarplats.

Den överdrivna digitaliseringen av skolan har fått negativa konsekvenser för elevers läsförmåga, men det är inte den enda viktiga kunskap som strukit på foten. Skolan måste utbilda för en arbetsmarknad där fler behöver kunna både läsa och snickra, skriver Matilda Molander på ledarplats.