Stiftelsen Läxhjälpen har beviljats stöd från Vinnova på 1,8 miljoner kronor för att digitalisera läxhjälpsprogrammet, och därmed få elever i bruksorter och glesbygdsområden som riskerar att inte klara skolan att nå gymnasiebehörighet.

Likvärdigheten i svensk skola fortsätter att minska. Det visar den senaste Pisa-undersökningen och Skolverkets statistik över andelen gymnasiebehöriga elever i grundskolan. Men det finns de som bestämt sig för att göra skillnad.  

Tre attityder, unika för Sverige, står i vägen för den framgång som vi vill uppnå, skriver läraren och politikern Emma Köster.

När rutavdraget för läxhjälp togs bort 2015 dubblerades timpriserna samtidigt som branschen i princip halverades. Nu på Black Friday vill vi därför passa påminna regeringen om detta politiska misstag genom att höja timpriset för vår studiehjälp, skriver vd:n för Studybuddy och My Academy Max Henrikson.

Ett skriftligt läxförhör per vecka i stället för ett stort prov. Det är NO- och matteläraren Helena Kvarnsells melodi. Modellen har lett till att fler elever klarar kunskapskraven, menar hon. "På det här sättet får man absolut över flera elever från F till E", säger hon.

Om samarbetet mellan skolan och hemmet utvecklas kring hemuppgifterna skapas förutsättningar för att eleverna ska lyckas bättre med sina studier, skriver Nils-Erik Nilsson, filosofie doktor i svenska och före detta högstadielärare och skolledare.

Läxhjälp kan ge uppgivna elever och sämre skolresultat. Läxan måste vara utformad så att eleven klarar den själv, skriver UNT på ledarplats.

Av unga för unga. Föreningen Tamam vill göra skolungdomar till aktiva samhällsmedborgare. Nu får de Lärarnas Riksförbunds likvärdighetspris.

I praktiken skulle en läxfri skola alltså bli en ojämlik skola, där de som lär sig snabbt får en gräddfil in på valfri utbildning. Övriga ges inte ens chansen att försöka, skriver Susanne Nyström på ledarplats.

Henrik Birkebo skriver i en slutreplik om läxor att Pernilla Alm vill väl, men att hennes kritik missar det centrala – att elever behöver öva för att träna upp sin förmåga.

Att kräva att barn och ungdomar ska lägga stora delar av sin fritid på läxläsning när de redan tillbringat större delen av dagen i skolan, är att spä på den psykiska ohälsa. Att arbeta läxfritt betyder inte att undervisningen är kravlös eller flummig, skriver Pernilla Alm i en replik.