Skolverket satsar 280 miljoner kronor, tio gånger mer än i fjol, på läxhjälp till skolor och ideella föreningar i landet. 43 skolor i länet har blivit beviljade bidrag och mest får Engelska skolan i Sundsvall.

Elever i Linköping blir stora vinnare när skolverket pytsar ut drygt tretton miljoner kronor för läxhjälp till kommunen. Det är dubbelt så mycket som till exempel Stockholm tilldelats. når målen har fördubblats

Internationella engelska skolan ansökte om statsbidrag till läxhjälp för samtliga sina grundskolelever – och fick det. Friskolan får totalt 18,4 miljoner kronor i bidrag, klart mest bland landets skolhuvudmän.

Pengarna till läxhjälp har nästan tiodubblats. Totalt betalar Skolverket i år ut 281 miljoner kronor till skolor och ideella föreningar som hjälper elever med skolarbete utanför skoltid.

Nu ska fler elever erbjudas läxhjälp. Skolverket betalar ut 281 miljoner kronor för att fler ska kunna erbjudas hjälp med skolarbete utanför skoltid. Över 2 200 skolor och 37 ideella föreningar får del av bidraget.

Skolverket ökar stödet för läxhjälp. Nära 40 miljoner kronor tilldelas skolor, organsiationer och föreningar i Västra Götaland.

Stefan Wennberg blev känd som pappan som vägrade låta skolan ge hans barn läxor. I dag erkänner han att det var en chansning.

På Solede skola har man slopat läxorna. I stället för att lärarna ska rätta och komma på läxor stöttar de eleverna på skolan med deras skolarbete. "Det ska inte göras hemma där barn inte får stöd, säger skolledaren Maria Stål Sundqvist.

Skolverket har i snart två år delat ut pengar till organisationer som bedriver läxhjälp. Nu väljer regeringen att ändra spelreglerna, inte bara mitt i ett verksamhetsår utan också mitt i ansökningsperioden. Beslutet att utesluta gymnasiet från läxhjälpen brister i analys och genomförande och riskerar dessvärre att slå hårt mot landets gymnasieelever.

Efter många turer beslutar nu Hallstahammars kommun att inte införa läxfri skola.

”Läxfri” skola visade sig egentligen betyda hemläxfri skola. Eleverna skulle fortsatt få läxor, men vara tvungna att göra dem i skolan. Då handlade det snarare om förlängd skoldag än om avskaffa läxor, skriver VLT på ledarplats.

Är alltså ekonomin det avgörande för att ni sagt nej? "Egentligen inte, utan det handlar om att vi som lekmän inte ska gå in och säga att man inte får ge hemläxor. Det finns läxfria skolor men där är det skolan själv som infört det, inte politikerna, säger Kjell Ivemyr, (S).