En bredare politisk konsensus om vikten av läxor kan också bli ett slags stöd åt skolan från samhället den verkar i, skriver Johannes Åman på ledarplats.

Läxhjälp är inte bara för bemedlade. Det går även att få hjälp gratis. Och behovet tycks öka. – Vi märker en jättestor efterfrågan, säger Annie Mohl vid Röda Korset.

Vår uppfattning är att alla elever ska erbjudas läxhjälp när de behöver det, skriver Socialdemokraternas utbildningspolitiska talesman Ibrahim Baylan (S), i en debattartikel.

Har du svårt att klara matteläxan? I Gävle och Sandviken ordnar föreningen Mattecentrum läxhjälp en gång i veckan. – Jag går hit varje tisdag. Här finns flera som är duktiga på matte som kan hjälpa till, säger Jonathan Al-Ani, som går andra året på naturvetenskapliga programmet på Vasaskolan i Gävle.

Skolverket – som tydligt sagt nej till skatteavdrag för privata läxtjänster – gick i maj ut och varnade för en allvarlig försämring av likvärdigheten i den svenska skolan. Klasstillhörighet visar sig spela allt större roll för studieresultaten, och skolorna misslyckas systematiskt med att parera barnens sociala bakgrund., skriver Kristina Lindquist, kulturskribent och chefredaktör, i en krönika.

Avdrag för läxhjälp är ingen mänsklig rättighet. Det ger inte ens framtida förutsättningar för ett helt samhälle, som faktiskt även skolpolitik handlar om i grunden, skriver Annacarin Leufstedt på ledarplats

Trots hård kritik de senaste dagarna så ser det ut som regeringen kommer att få stöd i riksdagen för sitt förslag att utöka skatteavdraget för läxhjälp. Miljöpartiet är försiktigt positiva, och framför allt Sverigedemokraterna tycker att det är ett bra förslag att även läxhjälp till gymnasister skall omfattas av det så kallde RUT-avdraget.

De fyra allianspartierna har under sin utspelsturné lagt fram förslaget att läxhjälp utan barnpassning ska köras avdragsgill via RUT-avdraget. Detta skulle innebära att den som är välbeställd, med femtio procents subvention från staten, kommer att kunna anlita läxläsare för sina barn, skriver Bengt-Urban Fransson på ledarplats.

Rut-avdrag för läxläsning är det senaste i raden av förslag som underminerar tanken om likvärdighet och alla elevers rätt till kunskap i skolan. Låt Sveriges alla grundskolor erbjuda läxhjälp inom ramen sitt uppdrag, i stället för att staten ska skattesubventionera privat läxläsning, skriver Gabriel Wikström, SSU.

Viktigare än att gynna externa läxhjälpsföretag borde vara satsa på att lyfta lärarnas löner och stärka skolans resurser till undervisning. Det som behövs är en tydligare statlig ekonomiskt ansvarstagande för en nationellt likvärdig skola, skriver Metta Fjelkner, Förbundsordförande Lärarnas Riksförbund, i en debattartikel.

Köpeläxhjälp i sig kan vara guld värd för den enskilde, men där den utvecklats till en nödvändig extraskola har den skadat utbildningssystemet allvarligt. Läxhjälpen är ett symptom på att saker inte står rätt till i skolan, skriver Peter Kjällkvist (FP), i en debattartikel

Regeringen vill att familjer som köper läxhjälp ska få göra Rut-avdrag för hushållsnära tjänster. Förslaget kritiseras av oppositionen, lärarfack och Skolverket. Kritiken bygger dock på tre tankefel, skriver Marika Formgren på ledarplats.