Förra året var frånvaron så hög bland högstadieelever på Odenskolan i Odensbacken att Skolinspektionen krävde åtgärder. Nu har man lyckats vända trenden – genom att införa ett nytt arbetssätt.
På Öckerös seglande gymnasieskola är personalen nästan aldrig sjuk. Rektorn Stefan Carmesund säger att det inte beror på honom, men statistiken över personalens sjukdagar visar något annat.
Skolhuvudmannen är den som ger rektor förutsättningar. Vad kan en skolhuvudman göra för att barn och elever med funktionsnedsättning ska få rätt förutsättningar? Ewa Bohlin, samverkanskoordinator, ger några råd.
Inrymd på Campus Risbergska under pågående skolattack, timmarna som förändrade allt. För första gången berättar skolchefen Mokhtar Bennis om dramatiken inne på skolan — och hur han fått ompröva sitt ledarskap under året som gått. ”Tragedin har paradoxalt nog gjort mig tryggare som ledare”, säger han.
Enligt David Bergström, som är rektor på Rudolf Steinerskolan, satsar de stora resurser för att hjälpa hemmasittare. Trots det har över tio procent av eleverna på högstadiet en problematisk frånvaro. "Det här är det största hotet mot skolan just nu", säger han.
När Marco Damgaard tog över Tingbjergsskolan var den en av Danmarks värsta. Tio år senare var skolan helt förändrad. Vad låg egentligen bakom förändringen – och kan hans skepsis mot prestationsfokus och prov ge även den svenska skolan en skjuts?
Högre likvärdighet, högre kvalitet och en långsiktig hållbar struktur. Det är målen när Åstorp kommun har skapat en helt ny rektorsorganisation. "Vi har vänt på alla stenar och samlat utmaningarna där de hör hemma", säger förvaltningschefen Anna Meurling Alriksson.
Rektorsutredningen slår fast att rektor bör vara nära verksamheten. Så är inte fallet i Göteborg som länge satsat på ”storrektorer” – vilket fått tuffa konsekvenser för stadens skolledare. Därför bjöd Sveriges Skolledares lokalförening in utredare Marie-Hélène Ahnborg för att ytterligare sätta ljus på rektorernas förutsättningar.
Betyg och prov fyller viktiga funktioner. Men skolpolitiker och -ledare har blivit alltför fokuserade på mätning och matriser. Vi skulle alla vara betjänta av att se på skolan ur elevernas perspektiv. Det skriver skolledaren Amanda Hurst i ett utdrag från den nya boken "Älskade skola".