I en tid när skärmarna tycks ta över finns ett starkt signalvärde i att bevara institutioner där lek och kreativitet kan stärkas hos individen. Det skriver Alexandra Söderman.
I 27 år er norske børn startet i skole som seksårige i stedet for syvårige. Men det første skoleår, der skulle være præget af leg, er blevet undervisningstungt og lærerstyret, viser en evaluering.
I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om fantasiutveckling. Hur kan vi hjälpa barnen att tänka fritt och nytt, hur delaktiga ska vi vara och varför är arbetet med fantasiutveckling viktigt och ibland helt nödvändigt? (webbradio)
Kreativiteten flödar i Lilleskog. Här, i utkanten av Gantofta skolas skolgård, pågår intensiv bygglek. Kojor byggs upp, till och om. Inte ens sabotage dämpar fritidshemsbarnens entusiasm. För vem gillar inte att bygga en koja?
Barn som inte kan slå en kullerbytta, såga med en såg eller ens klippa rakt med en sax. Det är en trend som måste brytas och därför borde bygglekplatser som koncept återinföras, skriver Maria Hammarsten, doktorand i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet.
I sommar rivs asfalten upp på sju skolgårdar runt om i Stockholm. De hårda ytorna ska ersättas med träd och planteringar. Målet är att skapa fantasieggande miljöer som lockar till utomhuslek. Samtidigt klimatanpassas skolgårdarna med svalkande grönska.
Skärmfria skolor och åldersgräns på mobiltelefoner? Det föreslår trebarnsmamman Louise Fladvad. Hon vill samla föräldrar för att skapa förändring. ”Vi berövar våra barn kreativiteten och leken”, säger hon.
Førsteklassinger leker for lite, viser evalueringen av seksårsreformen fra 1997. Lovis og Melissa synes det var skummelt å gå fra barnehagen til skolen.
Et forslag om at lekbasert læring skal innføres for alle femåringer i barnehage er nå oppe til vurdering. "Dette forslaget må skrotes", sier professor i pedagogikk.
For å få bukt med forskjeller mellom menn og kvinner i skolesystemet kommer Mannsutvalget med en rekke tiltak, som høster skryt blant flere politikere. Men UDF er skeptiske.