Magnus Henrekson glömmer bort Montessori-, Freinet- och Waldorfskolorna när han säger alternativet till den offentliga sektorn Sverige är kommersiellt. Med de detaljerade kursplaner han vill ha förlorar vi pedagogiken som konstart, skriver läraren Lena Molin, i en replik.

Rapport efter rapport visar att den svenska skolan tappar i likvärdighet, skriver Sydsvenskans Ingrid Runsten.

Problemen i skolan har varit synliga i decennier och receptet från politiken har ständigt varit mera pengar. Regeringen behöver ordna tydliga läroplaner liksom en total omgörning av lärarutbildningen. Det menar Inger Enkvist, professor emerita i spanska, och pekar på att det finns en stor grupp ungdomar som idag driver vind för våg i samhället.

Skillnaden i studieresultat mellan gotländska skolor är så stor att åtgärder måste sättas in. En översyn av hur resurserna fördelas har inletts.

Skolor i utsatta områden får mindre pengar, medan flera innerstadsskolor får mer. Knutbyskolan i Rinkeby har tvingats säga upp personal och ser resultaten falla. Orsaken är att antalet utsatta elever ökat i hela Stockholm – med följd att fler ska dela på samma mängd pengar.

Skillnader mellan elevers förutsättningar till lärande ökar i Piteå och i landet i stort. Nu får Piteå kommun närmare 14 miljoner kronor i statsbidrag för att försöka jämna ut skillnaderna.

Roger Bodin har fel när han säger att vi skulle vara tysta om likvärdigheten. Lärarförbundet är ingen vän av att skolors resurser går till stora vinster. Men vi väljer att peka på den stora boven i dramat – skolans resursfördelningssystem, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Snåla marginaler försvårar för lärare och skolledare som ska planera verksamheten så att även barn från knappa förhållanden kan vara med. Kommuner och friskolor måste anslå mer pengar så att skolan kan bli verkligt avgiftsfri, skriver Majblommans generalsekreterare Tove Lindahl Greve.

Sedan en tid används systemet med förstelärare inom grundskolan i Eskilstuna kommun. Nu införs det även i förskolan. Syftet är bland annat att få en mer likvärdig förskola.

Lärarbrist, minskad likvärdighet och segregation. Det finns ett antal problem i svensk skola som vi inte kommer åt utan ett kraftfullt statligt ingripande. Men även förändringar av etableringsrätten och skolvalet krävs för större likvärdighet, skriver Per Kornhall.

Dagens kunskapssyn gör eleverna sjuka och ökar de sociala klyftorna i Sverige, hävdar Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi.

Företrädare för vetenskapssamhället blundar för politiseringen av universiteten när det kommer till jämställdhetsintegrering, skriver Anna Victoria Hallberg.