Betygsskillnaderna mellan skolor har fördubblats, och betydelsen av vilken skola en elev går i för resultatet har tredubblats sedan år 2000. Hemförhållandenas ökade betydelse för resultaten beror framför allt på familjeinkomsten. Det visar en ny rapport från Skolverket.

Vad är viktigast att satsa extra på i skolan och klassrummet för att alla elever ska få samma möjlighet att lyckas – oavsett bakgrund?

Debatten kring förskolan fortsätter. Nu är det Förskoleupproret som går ut med medarbetares berättelser i kampanjen #pressatläge. I centrum står frågan om gruppstorlekar. Som arbetsgivare måste vi givetvis ta signaler om brister i arbetsmiljön på allvar, skriver Per-Arne Andersson, SKL, i ett blogginlägg.

Skillnaderna mellan landets skolor har ökat – eleverna har blivit allt mer uppdelade mellan olika skolor utifrån familjebakgrund. Vilken skola de väljer påverkar dessutom i allt större utsträckning hur väl barnen kommer att lyckas med sin utbildning.

Elevernas socioekonomiska bakgrund har blivit allt viktigare för hur de lyckas i grundskolan.

Förslagen är en viktig del i det strategiska arbetet för att förbättra den svenska skolan med utgångspunkt i bland annat 2015 års skolkommissions förslag till nationell strategi för kunskap och likvärdighet i utbildningen. (pdf)

I den här rapporten analyserar Skolverket i vilken utsträckning utbildningen kompenserar för elevernas olika förutsättningar genom att undersöka resultaten i slutet av grundskolan i förhållande till elevernas socioekonomiska bakgrund. Dessutom analyserar vi hur resultat och elevsammansättning skiljer sig mellan skolor. (pdf)

Sedan slutet av 00-talet har elevernas socioekonomiska bakgrund fått en ökad betydelse för hur de lyckas i grundskolan. Även skolsegregationen har ökat – elever med olika bakgrund möts mer sällan i skolan idag. Skillnaderna mellan skolors betygsresultat har också ökat och skolans socioekonomiska elevsammansättning har fått större betydelse för elevers betyg. Det visar en ny…

11-åriga Bianca Rodrigues Eifert flyttade från Stockholm till Luleå för två år sedan. Orsaken var att hennes föräldrar ville ge henne en bättre skolgång. I dag är de mycket nöjda med sitt beslut.

Anställ 3 000 pensionerade lärare för rättning av nationella prov och ge Skolinspektionen rätt att dra in tillstånden för skolor som delar ut glädjebetyg. Det är Liberalernas förslag för att säkerställa likvärdig bedömning.

Kun­skaps­re­sul­taten går upp och fler elever blir be­hö­riga till gym­na­si­et. Det är glädjande. Ty­värr ser vi ock­så att ojäm­lik­heten ökar i den svenska sko­lan. Där­för ska vi uti­från Skol­kom­mis­sionens för­slag läg­ga för­slag på nya re­gler i den svenska sko­lan, skriver Gustav Fridolin (MP).

Gymnasieminister Anna Ekström (S) och förre utbildningsministern Jan Björklund (L) möttes i tisdagens Aktuellt för att diskutera skillnaderna i de svenska skolornas resultat. De båda erkänner problematiken, men ser olika sätt att nå en förbättring: mindre marknadsstyrning av skolsystemet eller utökad katederundervisning i klassrummet.