Kunskaperna ska fortsätta öka och ojämlikheten i skolsystemet ska brytas. Regeringen föreslår nu en unik förstärkning av den statliga finansieringen av skolan genom ett nytt statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling, i enlighet med Skolkommissionens förslag. Förstärkningen innebär att resurserna till skolan i större utsträckning fördelas efter behov för att bidra till att nå…

Regeringen har föreslagit en förstärkning med av den statliga finansieringen av skolan med sex miljarder kronor som fasas in under tre år. Förslaget är att statsbidraget ska införas under hösten 2018 och att det ska fördelas med hänsyn till socioekonomiska faktorer.

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro. "Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro", säger han.

”Regeringen förverkligar nu en rättvisare fördelning av resurserna, vilket är bra. Men en förändring för att få mer blandade klasser i våra skolor lyser ännu med sin frånvaro”, skriver Philip Botström, förbundsordförande SSU.

Monica Forsberg var lärare på Arabyskolan när den lades ner 2013. Beslutet togs emot med chock och uppgivenhet av lärarkåren – och hade kunnat undvikas, tror hon.

”Förändringen är något vi gör för barnens skull, då vill vi ha staten med oss i uppfattningen om att det som är bäst för varje enskild elev faktiskt det som betyder något”, skriver Kenneth Nilsson (S).

De här skolorna har lagts ner helt eller delvis på grund av låga studieresultat och eller stökig skolmiljö samt elevflykt/vikande elevunderlag.

Nästan var femte elev som gick ut nian i våras var inte behörig till gymnasiet. Flera skolor med dåliga studieresultat har under de senaste åren lagts ned.

Landets 25 största kommuner omfördelar i år drygt 3,5 miljarder kronor till grundskolor utifrån skolornas socioekonomiska förutsättningar. Men effekten vet man inte mycket om. De få utvärderingar som gjorts har inte visat på några positiva effekter, skriver Dagens Samhälle.

Landets 25 största kommuner omfördelar i år drygt 3,5 miljarder kronor till grundskolor utifrån skolornas socioekonomiska förutsättningar. Men effekten vet man inte mycket om. De få utvärderingar som gjorts har inte visat på några positiva effekter, skriver Dagens Samhälle.

Skolor måste bli lättare att jämföra. Det anser skaparna av Skolguiden, som mäter högstadieskolors resultat och nu kartlagt Uppsalas ­skolor. "Föräldrar måste ­kunna välja den skola som man tror är bäst för barnen", säger vd Mats Olin.

Kommunerna lägger flera miljarder kronor i extra stöd till skolor med svåra socioekonomiska förutsättningar. Och staten utlovar nu ytterligare 6 miljarder. Men enligt de få utvärderingar som gjorts ger mer pengar inte bättre skolresultat.