Elevers sociala bakgrund betyder mycket för hur de lyckas i skolan. Enligt Skolverkets beräkningar förklarar elevens hemförhållanden hälften av deras studieresultat. Varför är det så?

Skolsystemet har tappat fokus på kunskap och likvärdighet. Socioekonomiskt svaga pojkar och nyanlända elever drabbas mycket hårt, samtidigt som skolan har stora ordningsproblem. Det vill lärarstudenternas Isak Skogstad och SSU:s Linus Glanzelius ändra på.

Nyheten i att tre elever i Sollentuna fått tre olika betyg på en identisk text är inte förvånande. Det svenska skolsystemet lider av allvarliga brister när det kommer till likvärdighet och rättssäkerhet.

Rotationsscheman för lärare mellan skolor, mer personal som jobbar socialt med eleverna, och mer central rekrytering av lärare. Så tror fyra rektorer att skillnaden mellan olika slags skolor kan minska.

Andelen behöriga lärare har stigit kraftigt. Men i de mest utsatta skolorna har de blivit färre. "Likvärdigheten kan bli svår att nå", säger Eva-Stina Sundén, rektor på Östratornskolan i Lund.

Provs resultat och begreppet likvärdighet förvandlas till slagträn i debatten. Därför finns det all anledning att betrakta resultatet i min avhandling med just de glasögonen. Nämligen likvärdighetsglasögonen, skriver Anette Bagger, Umeå universitet.

I Ljusnarsberg når knappt hälften av eleverna målen i årskurs 9, medan nästintill alla elever gör det i Danderyd. Vad som krävs för att bana vägen för en likvärdig kunskapsskola är nationell finansiering, skriver Isak Skogstad.

För tio år sedan låg Gottsundskolans betyg 20 procent under kommunsnittet. Numera håller skolans elever jämna steg med resten av Uppsala.

"Skolverket har under lång tid, utan att det har ifrågasatts, kommunicerat att likvärdigheten i svensk skola har försämrats. Det är olyckligt att denna felaktiga bild har använts som utgångspunkt i direktiv till utredningar som syftar till att begränsa företagande i välfärden", betonar Mikael Witterblad, fil dr i nationalekonomi och ansvarig för välfärdspolitik.

Skolverket måste sluta vara luddigt i frågan om likvärdigheten i skolan, skriver Mikael Witterblad, Svenskt Näringsliv, i en debattartikel.

Skolverket har inte varit otydligt om likvärdigheten. Det menar generaldirektör Anna Ekström. "Den ökade boendesegregationen är den stora förklaringen till resultatskillnader mellan skolor, men det fria skolvalet bidrar också", säger hon till Skolvärlden.

Det är de mest lågpresterande eleverna och förortsskolorna som haft sämst resultatutveckling sedan 1990-talet. Det har alltså skett en solklar försämring av skolans likvärdighet efter att valfrihetsreformerna införts, skriver Sten Svensson och Daniel Suhonen, Katalys.