Med hjälp av Rut-avdraget växer branschen så det knakar. Men nu larmar politiker om att det snedvrider likvärdigheten i skolan.

Gapet mellan de sämst presterande niondeklassarna och de bäst presterande har ökat med 30 procent sedan 1999, skriver Lärarnas Riksförbund på DN Debatt. Men statistiken stämmer inte, menar Danne Nordling, ekonom och fri debattör.

Tidningskrönikan i Ekot handlar om att likvärdigheten mellan de svenska skolorna minskar.

Sedan slutet av 1990-talet har skillnaderna mellan skolors resultat fördubblats, enligt en ny rapport från Skolverket.

Fler och strängare lärare – det skulle kunna höja resultaten i skolan enligt elever på Rotskärsskolan i Skutskär. – Lärarna borde säga åt oss att vi ska jobba, säger Samantha Palmgren som går i åttan.

Vilken skola en elev går i spelar större roll i dag än för tjugo år sedan. Sannolikt har det fria skolvalet bidragit till skillnaden i resultat, skriver Anna Ekström och Sverker Härd, Skolverket.

Den svenska skolan har blivit allt mindre likvärdig. Skillnaderna mellan olika skolors resultat har fördubblats sedan slutet av 1990-talet, konstaterar Skolverket i en rapport.

Den svenska skolan blir allt mer ojämlik och kunskapsklyftorna ökar. Detta leder till ett allt mer segregerat samhälle. Det säger Lärarnas Riksförbund i dag efter att ha gjort en undersökning med hjälp av Statistiska centralbyrån (webb-radio).

Klyftorna mellan Sveriges musik- och kulturskolor har ökat det senaste året. Det visar en färsk sammanställning från Lärarförbundet.

Trots en rad skolreformer de senaste 20 åren har inte jämlikheten i skolan ökat, tvärtom.

Trots att det står i skollagen att skolan ska vara likvärdig skapar den officiella skolpolitiken med marknadsstyrning skillnader mellan skolor och elever. Det skriver Sten Svensson, tidigare chefredaktör för Lärarnas tidning och utredare av skolans likvärdighet.

Elever som undervisas åtskilt i svenska som andraspråk klarar sig sämre i skolan. I sin nya avhandling ifrågasätter Lena Fridlund uppdelningen av svenska i två ämnen.