En numerisk betygsskala utan en skarp godkäntgräns, ett nytt system för centralt rättade nationella prov och kalibrering som säkerställer likvärdiga meritvärden. De är huvudförslagen i betänkandet Ett likvärdigt betygssystem. Förslagen syftar till att urvalet av sökande till utbildningsplatser i gymnasieskolan och högskolan ska bygga på faktiska meriter.

Betänkande av Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden. (pdf)

Skolminister Lotta Edholm (L) och utredare Magnus Henrekson presenterar ett nytt betygssystem som kommer att betygsätta kunskaper på en skala mellan 1-10.

Skolminister Lotta Edholm tar emot betänkandet från Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden. I samband med överlämningen hålls en pressträff tillsammans med den särskilda utredaren Magnus Henrekson. (webb-tv)

Dagens digitala skola förutsätter att hemmen är rustade på olika sätt, med tid, resurser och kunskap. Hur många har egentligen möjlighet att hjälpa sina barn i den digitala djungeln och vad händer med de elever som inte får stöd, undrar svenskläraren Fredrik Sandström.

Det borde vara en självklarhet att fritidshemmen håller lika hög kvalitet var man än befinner sig i landet. Men nu blir det mest barnförvaring på vissa fritidshem, medan elever på andra fritidshem får chansen att utvecklas inom de olika områden som läroplanen beskriver, skriver redaktör Sara Djurberg.

Barn som gått på förskolor i socioekonomiskt utsatta områden får sämre resultat på nationella prov i mellanstadiet, enligt en rapport av Skolverket. Rektor Helena Levin menar att förskolan är viktig för barnens framtida utveckling. Hon såg positiva effekter när barngruppen blandades med barn från olika områden.

Segregationen är större i förskolan än i grundskolan och värst drabbas barn från mindre gynnsamma socioekonomiska förhållanden, visar en ny rapport från Skolverket. "Huvudmännen behöver ta ett större ansvar för likvärdigheten", säger undervisningsrådet Zara Bergsten.

Tidigare forskning har pekat på att en förskola av hög kvalitet är positiv för barns utveckling och framtida skolgång, inte minst för barn med mindre gynnsamma förutsättningar. I Sverige är idag mer än 90 procent av alla barn mellan två och fem år inskrivna i förskolan. Denna rapport är första gången Skolverket genomför en analys…

Rapporten visar att det finns en uttalad segregation efter barns socioekonomiska bakgrund och migrationsbakgrund mellan förskolor. Samtidigt sker det ingen större kompensatorisk resursfördelning till förskolan. (pdf)

Tillgången till utbildade förskollärare lägre på förskolor med störst behov. Huvudmän behöver därför ta ett större ansvar för likvärdigheten och fördela resurser mer kompensatoriskt. Det visar Skolverkets rapport om segregation och likvärdighet i förskolan.

Likvärdigt, systematiskt och förutsägbart. Det är nyckelord i professionsprogrammet för förskollärare, lärare och rektorer som är på förslag att införas i september. Programmet tar fasta på behovet av fortbildning och är tänkt att ge möjlighet till bredd, fördjupning och specialisering. Men enligt de remissvar som skickats in inför regeringens beslut om form och innehåll återstår…