Skolverket presenterade nyligen en rapport där man varnar för minskad likvärdighet i den svenska skolan. Man menar att skolsegregeringen har tagit sig nya former, där det fria skolvalet både ger positiva och negativa effekter. Lyssna på paneldebatten med bland annat Sverker Härd, chef enheten för resultatsutvärdering, Skolverket!

Skolverket presenterade nyligen en rapport där man varnar för minskad likvärdighet i den svenska skolan. Man menar att skolsegregeringen har tagit sig nya former, där det fria skolvalet både ger positiva och negativa effekter. Se Timbros seminarium ”Kan alla skolor bli lika bra?”!

Det är inte acceptabelt att skattebetalarnas pengar används till att finansiera skolor som inte håller måttet. Dessa bör därför sättas under statlig tvångsförvaltning. Det skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner och Peje Emilsson, grundare av Kunskapsskolan, i Dagens Industri.

Innan skolpengen infördes var det enbart de mest privilegierade som hade förmånen att kunna välja skola. Enda sättet att ta sig ur en sådan situation förr var att flytta för att kunna gå i en annan skola, skriver företrädare för Kunskapsskolan.

Det finns all anledning att ta till sig av Skolverkets verklighetsbeskrivning som visar på ökade skillnader mellan skolor och se till nya lösningar, skriver Hans Dahlgren (C).

Möjligheten att välja skola är etablerad, men skolvalets negativa effekter måste bekämpas. Alla goda krafter måste samverka för att öka likvärdigheten, skriver Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén i en debattartikel.

Det fria skolvalet utnyttjas framför allt av de mer privilegierade, enligt en ny studie. Och de privilegierade grupperna utnyttjar skolvalet för att undvika kontakt med de underprivilegierade.

Fördela resurser efter behov, förbättra undervisningen och ge skolor i uppdrag att locka till sig blandade elevgrupper. Så vill Socialdemokraterna göra skolklasserna mer blandade.

Larmen om dem som halkar efter i skolan ska tas på stort allvar. Men det handlar snarare om att lyfta lägstanivån. Grundtanken i en politik för fler klassresor är att det som ska spela roll inte är varifrån du kommer utan vart du är på väg, skriver Gunnar Strömmer.

Med hjälp av Rut-avdraget växer branschen så det knakar. Men nu larmar politiker om att det snedvrider likvärdigheten i skolan.

Gapet mellan de sämst presterande niondeklassarna och de bäst presterande har ökat med 30 procent sedan 1999, skriver Lärarnas Riksförbund på DN Debatt. Men statistiken stämmer inte, menar Danne Nordling, ekonom och fri debattör.

Tidningskrönikan i Ekot handlar om att likvärdigheten mellan de svenska skolorna minskar.