För att öka likvärdigheten i Sveriges gymnasieskolor ska timplaner införas. Det framgår av ramarna för den utredning om gymnasiet som regeringen tillsatte på måndagen.

I dag skiljer skolresultaten mellan skolorna på landsbygden och i staden sig så mycket åt att det motsvarar två års kunskap i matte. Mellan utanförskapsområden och innerstan är skillnaden ännu större, skriver Elisabeth Thand Ringqvist (C), m.fl.

Att kravet på digitala lärverktyg i förskolan nu har tagits bort är något som oroar Sveriges kommuner och regioner, SKR. I och med att många tolkar de nya skrivningarna olika befarar organisationen att likvärdigheten hotas.

När AI-assistenter tar plats i klassrummet krävs nya arbetssätt och kompetenser. För Jeanette Lundström, AI-strateg på Academedia, är det viktigt att skolkoncernen på ett likvärdigt sätt möter utvecklingen från grundskola till vuxenutbildning, genom bland annat AI-ambassadörer. I det arbetet är det avgörande att såväl elever som lärare är med på resan.

Ska Centerpartiet återvinna väljarnas förtroende i skolfrågan krävs mod. Mod att sätta likvärdigheten före friskolekoncernernas frihet, skriver Anna Olskog, Sveriges Lärare.

Skolans mål har alltid varit att ge alla elever likvärdiga möjligheter. Men de stora resultatskillnaderna visar att skolan i landsbygder och utsatta områden inte klarar sitt kompensatoriska uppdrag. Det skriver Niels Paarup-Petersen (C), m.fl.

Om vi börjar skilja ut ”ordnings­skolor” i utanförskaps­områden, då ger vi upp tanken på en likvärdig skola. Det skriver läraren Bernth Nyström i en replik.

Barnen som växer upp utanför storstäderna får betala priset för regeringens skolpolitik som uppenbarligen inte tar landsbygdens verklighet på allvar, skriver Niels Paarup-Petersen (C)

Ovanåker är en av de glesbygdskommuner där färre elever når upp till de riktigt höga betygen. Enligt Britt-Marie Forsman, språk-, läs- och skrivutvecklare, är språket och läsningen viktiga områden för att elever ska lyckas bättre i skolan. Nu är planen att ett nytt samarbete med Högskolan i Gävle ska lyfta betygen.

Var femte niondeklassare i Söderhamn saknar gymnasiebehörighet. Nu hoppas kommunen att en ny skolstruktur ska kunna vända trenden. Något som kan innebära skolnedläggningar, säger sektorchef Tobias Winterliv.

Enligt Skolverkets rapport har elever i glesbygdskommuner, som Ovanåker, svårare att nå de högsta betygen, vilket pekar på en bristande likvärdighet i skolan.

Trots att gymnasieelever i Sverige formellt läser samma kurser finns det ingen garanti för hur mycket undervisningstid de faktiskt får. Det urholkar likvärdigheten i svensk skola, skriver Anna Olskog, förbundsordförande Sveriges Lärare.