I denna rapport redovisar Skolverket ett regeringsuppdrag om garanterad undervisningstid i gymnasieskolan. Resultaten bygger på en enkätundersökning till rektorer och på intervjuer med huvudmän, rektorer och lärare från ett urval av skolor. (pdf)

Det är viktigt att alla elever i gymnasieskolan får den undervisningstid de har rätt till, både för deras lärande och för utbildningens likvärdighet. En ny rapport från Skolverket visar det finns en risk att många gymnasieelever i Sverige inte får sin garanterade undervisningstid.

Var fjärde 15-åring läser inte tillräckligt bra och elever med utländsk bakgrund och sämre socioekonomiska förutsättningar uppnår generellt sett lägre kunskapsresultat i grundskolan än elever med svensk bakgrund. Regeringen föreslår därför en ny satsning på språkträning i svenska genom språkfrukost och ytterligare satsningar på böcker och läxhjälp i vårändringsbudgeten för 2026. 

Digitala betygsstödjande bedömningsstöd genomförs i Skolverkets provplattform. De syftar till att stödja en rättvis och likvärdig betygssättning. Bedömningsstöden kan genomföras i grundskolan och gymnasieskolan under en provperiod.

Svenska elever presterar bra i en internationell jämförelse och de flesta trivs i skolan. Men resultatskillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever, och elevers tillgång till behöriga lärare skiljer sig stort, konstaterar Skolverket. ”Vi har en pedagogisk segregation i Sverige”, säger Anna Castberg, Skolverket.

På många sätt mår den svenska skolan bra. Men det finns stora utmaningar, framförallt inom matematiken, slår Skolverket fast i en lägesbedömning. "Det är ett område som skulle få ett stort genomslag för gymnasiebehörigheten", säger avdelningschefen Anna Castberg.

I Skolverkets lägesbedömning 2026 ger Skolverket en samlad bild av situationen och utvecklingen i förskola, skola och kommunal vuxenutbildning. Här pekar Skolverket på vad olika nivåer i skolväsendet bör prioritera för att stärka alla barns och elevers kunskapsutveckling. (pdf)

De allra flesta elever trivs i skolan och elevernas kunskaper står sig väl i en internationell jämförelse. Men resultatskillnaderna mellan elevgrupper fortsätter att öka och alla elever får inte samma möjligheter att lyckas i skolan. Det visar Skolverkets lägesbedömning som publiceras idag.

Det nya betygssystemet som kan klubbas i juni har en blind fläck, menar speciallärare Disa Karlsson Malik. ”Ett nytt betygssystem löser inte det grundläggande problemet för de elever som fortfarande undervisas på ett språk de ännu inte fullt ut behärskar”, skriver hon.

Vissa elever möter kulturarvet återkommande under sin skoltid, andra gör det aldrig. Skillnaderna följer ofta geografi och socioekonomi, precis de klyftor som skolan är satt att motverka, skriver Gunnar Ardelius, generalsekreterare Sveriges Museer, och Ulf Dernevik, generalsekreterare Länsmuseernas samarbetsråd