Totalt går 4,3 miljarder kronor till skolan nästa år – bland annat till Kunskapsbidraget, kvalitetsarbete i förskolan och nytt mobilförbud. "Det vi verkligen vill se är regleringar av grupp- och klasstorlek och undervisnings- och planeringstid", säger Pia Rizell, Sveriges Lärare.

I en liberal demokrati behöver det finnas lika möjligheter att utbilda sig. Skolan är enligt lag skyldig att kompensera för skillnader i uppväxtvillkor, så att alla elever får samma förutsättningar att utveckla sin fulla potential. Denna rättighet gäller lika mycket för elever i städer, som i landsbygd. Det skriver Marcus Rossheim på ledarplats.

Skolverkets nya rapport om grundskolan i glesbygd bekräftar det Svenskt Näringsliv länge har påpekat: elever på landsbygden får inte samma möjligheter till en likvärdig utbildning som elever i städer, skriver Gustav Blix, ansvarig för grundskolefrågor.

 Likvärdigheten har inte förbättrats och skolresultaten sjunker för elever med svensk bakgrund och för flickor. Det visar en ny rapport från Skolverket. "Det går åt helt fel håll och det kan vi inte vara nöjda med", konstaterar Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges Skolledare.

Glesbygdskommuner har sämre förutsättningar att ge elever en likvärdig utbildning, jämfört med andra kommuner. Det beror bland annat på svårigheter att rekrytera behöriga lärare och att lärarbehörigheten är lägre. Det visar en ny rapport.

I rapporten beskrivs förutsättningar och utmaningar för skolan i glesbygd. Studien visar att glesbygdskommuner har svårare förutsättningar att ge elever en likvärdig utbildning. (pdf)

En ny rapport från Skolverket visar att elever i glesbygdskommuner har lägre slutbetyg i nian än elever i övriga landet. Utmaningar som färre behöriga lärare och högre kostnader per elev gör att skolor i glesbygden har svårt att erbjuda likvärdig utbildning.

Around half (48%) of young adults in OECD countries now completing tertiary education, up from just 27% in 2000. However, barriers to access and low completion rates must be addressed. (pdf)

Skolresultaten dalar bland elever med svensk bakgrund, och bland flickor som annars historiskt sett haft bäst resultat. Vi måste börja titta på vad i utbildningen som gör att skolan inte klarar sitt kompensatoriska uppdrag, skriver Linnea Lindquist, skolledare och debattör.

För att säkra Sveriges framtid som kunskapsnation måste vi återupprätta skolans grundläggande funktion – att vara en plats för lärande, bildning och demokrati, skriver Pontus Larson, Sveriges Lärare Karlstad

Skolverket tolkar sjunkande flickbetyg som ett "misslyckande för samhället" men ignorerar hur skolans skifte mot struktur och fakta faktiskt kan jämna ut oddsen mellan könen. Det skriver Anna-Karin Wyndhamn i en ledare.