När varje enskild kommun bestämmer hur mycket resurser som ska läggas på utbildning kommer resurserna ofrånkomligen att variera. Ett likvärdigt och jämlikt skolväsende kräver ett nationellt grepp, skriver Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand.

Skoldebatten är tung att föra, som det lätt blir när åsikter och generaliseringar av det självupplevda förväxlas med fakta och sanning. Men den är värd att föra, skriver professor Jonas Vlachos.

Barnens bristande läslust är en framtida katastrof. Och klasskillnaderna lär förstärkas när skolan misslyckas med sitt kompensatoriska uppdrag, skriver Karin Pihl på ledarplats.

Coronakommissionen menar att distansundervisningen har bidragit till en ökad klyfta mellan elever som har bra förutsättningar att klara skolan och de som saknar samma möjligheter.

Skolbetyg kan ha en avgörande betydelse för elevernas framtida utbildning och möjligheter på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att skolorna sätter betygen på ett rättvist och likvärdigt sätt. Riksrevisionen granskar nu statens insatser för en likvärdig betygsättning.

På landsbygden och i mindre orter har eleverna lägre förväntningar på sig själva, föräldrarna har lägre förväntningar på sina barn och lärarna har lägre förväntningar på eleverna, skriver Magnus Wallerå, Svenskt Näringsliv.

Staten kör med dubbla regelverk – ett för kommuner som säger att skolan ska vara likvärdig och ett annat för fristående skolor som låter dem tjäna pengar på att motverka likvärdigheten, skriver skoldebattören Sten Svensson.

Den 8 november infaller Läromedlets dag för första gången, en dag instiftad av intresseorganisationen Läromedelsförfattarna. Syftet är att lyfta läromedlets betydelse och belysa olikvärdigheten i svensk skola.

I lagrådsremissen lämnar regeringen förslag på åtgärder som syftar till att stärka kvaliteten och likvärdigheten i pedagogisk omsorg. (pdf)

För att höja kunskaperna och stärka jämlikheten får Sveriges skolor dela på 6,55 miljarder kronor nästa år, vilket är en ökning med över 300 miljoner jämfört med 2021.

I hundratals år har de flesta i Sverige kunnat både lyssna, tala, läsa och skriva. Men något är på väg att hända, skriver Anna-Karin Grahn, krönikör och rektor i Lycksele.

Var fjärde rektor överväger att lämna sitt uppdrag. Rektorer på friskolor har större inflytande över hur de kan använda resurserna, och friskolerektorerna tycker också att långsiktigheten är bättre än de kommunala kollegorna. Det är några av slutsatserna i den andra rapporten i en serie om likvärdighet och ledarskap i den svenska skolan. (pdf)