Enligt en ny rapport från MUCF ökar skillnaderna mellan skolor i Sverige. Elever som växer upp i områden med stora socioekonomiska utmaningar halkar efter redan i grundskolan, och många riskerar att tappa framtidstron.

Enligt en ny rapport från MUCF ökar skillnaderna mellan skolor i Sverige. Elever som växer upp i områden med stora socioekonomiska utmaningar halkar efter redan i grundskolan, och många riskerar att tappa framtidstron.

Drygt 30 procent av eleverna i områden med stora socioekonomiska utmaningar halkar efter i skolan och blir inte behöriga till gymnasiet, visar en ny rapport. Hur ska eleverna i utsatta områden stärkas? Hör Patrik Reslow, SD, och Anders Ygeman, (S).

Unga i socioekonomiskt utsatta områden har sämre levnadsvillkor, och det påverkar skolresultaten, enligt en ny rapport. Var tredje elev går ut nian utan gymnasiebehörighet. Men Hjulstaskolan har lyckats vända trenden.

Det är inte genom en statlig reglering av skolpengen som skolan kommer att bli mer likvärdig. Dit når vi på andra sätt. Det konstaterar SKR i ett yttrande.

31,2 miljoner gick alltså till de fristående skolorna i Sundsvall i år i retroaktiv underskottskompensation. Jag vågar påstå att det både är orättvist och orättfärdigt. Jag vågar påstå att vi bär mer, skriver undertecknaren, som själv jobbar i den kommunala verksamheten.

De 80 000 unga i åldrarna 16–25 år som bor i områden med stora socioekonomiska utmaningar har sämre levnadsvillkor än andra unga. Skillnaderna märks tydligt i skolan: knappt 70 procent är behöriga till gymnasiet och endast hälften tar gymnasieexamen inom fyra år. Det visar MUCF:s nya rapport .

Den här rapporten visar att de 80 000 unga i åldrarna 16–25 år som bor i områden med stora socioekonomiska utmaningar har sämre levnadsvillkor jämfört med andra unga i Sverige. (pdf)

Var tredje elev i utsatta områden klarar inte skolan. De behöriga lärarna är färre och rektorerna slutar och drar vidare. Nu varnar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor för att polariseringen kan öka ytterligare, utan stora insatser.

För att öka likvärdigheten i Sveriges gymnasieskolor ska timplaner införas. Det framgår av ramarna för den utredning om gymnasiet som regeringen tillsatte på måndagen.

I dag skiljer skolresultaten mellan skolorna på landsbygden och i staden sig så mycket åt att det motsvarar två års kunskap i matte. Mellan utanförskapsområden och innerstan är skillnaden ännu större, skriver Elisabeth Thand Ringqvist (C), m.fl.