Varför har skillnaderna mellan skolorna blivit allt större, och vad kan man göra åt det? Heléne Hodges är rektor för Hjulsta grundskola, den skola i Stockholm vars elever gick ut nian med lägst betyg förra året. Över en frukost diskuterar hon problematiken med utbildningsminister Anna Ekström (S).

Fritidshemmen kommer att kunna söka pengar från likvärdighetsbidrag och kommunerna och regionerna får som väntat dela på 20 miljarder. Det är några av satsningar i vårbudgeten som berör skolans område.

Regeringens nya budget öppnar för att använda likvärdighetsbidraget utanför skolan. "Man riskerar att missa grundmålet med hela satsningen, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Klingsborgsskolan i Norrköping har gått från bland de lägsta elevresultaten i landet till att ligga kring genomsnittet i allt. Lyftet krävde inga större ekonomiska tillskott, och tog bara ett år. DN besökte skolan för att ta reda på hur de bar sig åt.

Ali Khazen kom till Sverige som 15-åring och är nu, mindre än fem år senare, på väg att ta studenten i sommar. Men hans resa är ovanlig. Sverige är det land där skillnaderna i resultat mellan inrikes och utrikes födda elever är som störst, och bara tre av tio som anlänt med Ali Khazens förutsättningar…

När jag växte upp i Smedjebacken på 70-talet fanns det inga skolor att välja mellan, i alla fall inte för oss som bodde i en bruksort med några tusen invånare, skriver DN:s Peter Letmark i en krönika.

Skolan i Sverige blir allt mer uppdelad. Mellan svensk och utländsk bakgrund, mellan hög- och låginkomstfamiljer och inte minst efter elevresultat. De senaste 20 åren har skillnaderna i betyg fördubblats, vilket gör att barn lämnar skolor som enligt lag ska vara likvärdiga med helt olika förutsättningar.

Här är skolorna med högst och lägst resultat i Sverige och Stockholm. Siffrorna gäller elever som gick ut årskurs 9 2019.

Alla elever ska få en likvärdig utbildning, men vad betyder det? Specialpedagogen Christin Kupias förklarar sin syn.

Den svenska skolan slår i regel ut var tredje elev, den saknar flera tusen lärare och digitaliseringen har varit lika ojämnt spridd som kunskapsutvecklingen. Därför måste vi inse att ett stort kunskapstapp är ofrånkomligt, skriver Lärarnas Riksförbunds Åsa Fahlén.

Lärarförbundet bjöd i slutet av förra året in ledamöter från riksdagens utbildningsutskott till en kväll där förbundet bland annat sitt förslag till ny finansieringsmodell av skolan med en klasspeng i kombination med en mindre ”skolpeng” per elev.