Regeringen satsar 1,8 miljarder kronor på kunskapsbidraget i sin budget. Vad betyder förstärkningen för svensk skola? Skolledaren har frågat fem skolansvariga i Huddinge, Jönköping, Luleå, Umeå och Botkyrka.

I en färsk rapport larmar Skolverket om brister i glesbygdsskolor. "Utbildningen är inte likvärdig i glesbygd och det drabbar eleverna", säger Sophie Casson Lindbäck, rapportförfattare och undervisningsråd på Skolverket. Framför allt handlar det om svårigheter att rekrytera behöriga lärare.

När antalet elever i skolan minskar drabbas de mindre skolorna hårdare än de större eftersom en större andel av budgeten går åt till att finansiera fasta kostnader som skolbibliotek, elevhälsa och skolledning. För att värna Stockholms mindre skolor inför nu det rödgröna styret ett likvärdighetsbidrag.

Under de senaste fem åren har 40 miljarder kronor gått till Kunskapsbidraget. Men även om bidraget har gett fler lärare, har det inte minskat skillnaderna i elevresultat mellan huvudmännen. Det visar en ny rapport från IFAU.

Flera rapporter visar att elever på landsbygden presterar sämre i skolan. Ändå är det en fråga som knappt uppmärksammas i den politiska debatten. I stället för att jaga friskolor borde politiken hitta instrument som kan säkerställa alla skolors förmåga att förmedla kunskaper, skriver Ulla Hamilton fd. vd för Friskolornas riksförbund.

Totalt går 4,3 miljarder kronor till skolan nästa år – bland annat till Kunskapsbidraget, kvalitetsarbete i förskolan och nytt mobilförbud. "Det vi verkligen vill se är regleringar av grupp- och klasstorlek och undervisnings- och planeringstid", säger Pia Rizell, Sveriges Lärare.

I en liberal demokrati behöver det finnas lika möjligheter att utbilda sig. Skolan är enligt lag skyldig att kompensera för skillnader i uppväxtvillkor, så att alla elever får samma förutsättningar att utveckla sin fulla potential. Denna rättighet gäller lika mycket för elever i städer, som i landsbygd. Det skriver Marcus Rossheim på ledarplats.

Skolverkets nya rapport om grundskolan i glesbygd bekräftar det Svenskt Näringsliv länge har påpekat: elever på landsbygden får inte samma möjligheter till en likvärdig utbildning som elever i städer, skriver Gustav Blix, ansvarig för grundskolefrågor.

 Likvärdigheten har inte förbättrats och skolresultaten sjunker för elever med svensk bakgrund och för flickor. Det visar en ny rapport från Skolverket. "Det går åt helt fel håll och det kan vi inte vara nöjda med", konstaterar Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges Skolledare.

Glesbygdskommuner har sämre förutsättningar att ge elever en likvärdig utbildning, jämfört med andra kommuner. Det beror bland annat på svårigheter att rekrytera behöriga lärare och att lärarbehörigheten är lägre. Det visar en ny rapport.

I rapporten beskrivs förutsättningar och utmaningar för skolan i glesbygd. Studien visar att glesbygdskommuner har svårare förutsättningar att ge elever en likvärdig utbildning. (pdf)