En ny rapport från Skolverket visar att elever i glesbygdskommuner har lägre slutbetyg i nian än elever i övriga landet. Utmaningar som färre behöriga lärare och högre kostnader per elev gör att skolor i glesbygden har svårt att erbjuda likvärdig utbildning.

Around half (48%) of young adults in OECD countries now completing tertiary education, up from just 27% in 2000. However, barriers to access and low completion rates must be addressed. (pdf)

Skolresultaten dalar bland elever med svensk bakgrund, och bland flickor som annars historiskt sett haft bäst resultat. Vi måste börja titta på vad i utbildningen som gör att skolan inte klarar sitt kompensatoriska uppdrag, skriver Linnea Lindquist, skolledare och debattör.

För att säkra Sveriges framtid som kunskapsnation måste vi återupprätta skolans grundläggande funktion – att vara en plats för lärande, bildning och demokrati, skriver Pontus Larson, Sveriges Lärare Karlstad

Skolverket tolkar sjunkande flickbetyg som ett "misslyckande för samhället" men ignorerar hur skolans skifte mot struktur och fakta faktiskt kan jämna ut oddsen mellan könen. Det skriver Anna-Karin Wyndhamn i en ledare.

Svenskfödda elever tappar i skolan, enligt en ny rapport. Det är en utveckling som utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) ser allvarligt på. ”Barn som har det extra tufft i skolan ska mötas av speciallärare”, skriver hon till TT.

Secondary school pupils from low-income families are “bounced out” of studying subjects such as geography and languages because of fears about extra costs, according to a survey of children in England.

Skolresultaten för niondeklassare har försämrats de senaste åren. Det är nu framför allt svenskfödda elever med redan svaga resultat som backar. Skolverket ser inga tecken på att skolan blivit bättre på att ge alla elever lika förutsättningar att lyckas.

Skolverket har genomfört en analys av hur likvärdigheten i grundskolan har utvecklats. Denna rapport fokuserar på i vilken utsträckning utbildningen kompenserar för elevernas olika förutsättningar genom att undersöka resultaten i slutet av grundskolan i förhållande till elevernas socioekonomiska bakgrund och hur detta har förändrats över tid. (pdf)

Föräldrars utbildning och inkomst har fortsatt stor betydelse för elevers meritvärde i årskurs 9. En ny rapport från Skolverket visar ingen försämring men inte heller förbättring av likvärdigheten i skolan. Däremot visar rapporten på en tydlig försämring av skolresultaten för elever med svensk bakgrund.

I avsnittet intervjuar debattören Ivar Arpi Fredrik Zimmerman, lektor i pedagogik, om hans senaste bok Pojkars värld – hur föreställningar om maskulinitetsnormer påverkar viktiga jämställdhetsfrågor och pojkar i skolan. Boken handlar om varför pojkar som grupp ofta halkar efter i skolan och vilka konsekvenser det får – både för individen och för samhället. (webbradio)

Sverige har det största gapet i skolprestationer mellan elever från majoritetsbefolkningen och barn till migranter. Det finns inga ursäkter för att en borgerlig regering inte lagt grunden för den metod som faktiskt fungerar, skriver SvD på ledarplats.