Friskolorna har färre lärare per elev än de kommunala skolorna. Dessutom har lärare i den privata sektorn lägre utbildning och sämre lön, enligt en rapport från Riksdagens utredningstjänst.
Lönerna släpar med tusentals kronor. En minskning i lärartäthet bland friskolor sammanfaller dessutom med koncernernas expansion. Marknadsmekanismerna skadar den svenska skolan, skriver Gunilla Svantorp (S).
Friskolorna i Sverige har färre lärare per elev än de kommunala skolorna. Lärare i friskolor har dessutom lägre utbildning och lägre löner än sina kollegor i den kommunala skolan, visar en ny rapport.
Extraordinära tider kräver extraordinära insatser och då är medarbetarna värda extraordinära belöningar. Så resonerar Botkyrka kommun, söder om Stockholm, som delar ut 2000 kronor extra på decemberlönen till samtliga medarbetare som arbetat mer än 50 procent under året.
Läraravtalet HÖK18 skulle minska lärarnas arbetsbelastning, förbättra arbetsmiljön och skapa en lönestruktur som premierar erfarenhet och kontinuitet. Så har det inte blivit på många håll, visar en ny undersökning.
I juni höjs lönerna med i snitt 700 kronor för den som är heltidsanställd i kooperativa och idéburna skolor, förskolor och fritidshem. En extra satsning på yrkesutbildade görs också. Det enligt Kommunals nya avtal med KFO och IDEA.
Anställda på friskolor med dem som förut hade KFS utbildningsavtal får nya löner från och med den 1 november. Avtalet mellan Kommunal och Sobona ska ge löneökningar på i genomsnitt 520 kronor första avtalsåret.
Där lärarbristen är som störst och det är dyrast att leva snålar kommunerna med lönerna. Effekten av att många kommuner i Stockholmsområdet ger i år lärare bland de lägsta lönehöjningarna i landet blir ökad lärarbrist, skriver åtta företrädare för Lärarnas riksförbund i Stockholms län.
Obligatorisk förskola från fem års ålder, förstelärare även i förskolan och språkkrav på personalen. Det är några av förslagen i den nya ”Utredningen om fler barn i förskolan för bättre språkutveckling i svenska”.