KFS är en arbetsgivarorganisation för samhällsnyttiga bolag. Avtalet KFS-utbildning gäller knappt 175 kommunalare som arbetar på olika friskolor. Enligt avtalet ska lönerna höjas den 1 september med minst 530 kronor i snitt räknat på heltid, nästa år 565 kronor och året därpå 580 kronor. En låglönesatsning ingår.

Lönerna i kommunerna ökar i år betydligt mer än på resten av arbetsmarknaden. Lärarlönelyftet är sannolikt en förklaring till detta.

Lärarnas löneutveckling de senaste tre månaderna ligger högre än snittökningen i landet. "Den statliga insatsen är bra, men det krävs mer av de som i dagsläget är huvudmän, säger LR:s Åsa Fahlén.

Skolan måste söka sig bort från – inte förstärka – New Public Management, som urholkar tilliten mellan förvaltning och medarbetare, skriver Louise Plobeck, ordförande i Lärarförbundet Uppsala.

En rapport från Folkbildningsrådet har visat att folkhögskollärarnas arbetsbörda ökat de senaste åren. Biträdande generalsekreteraren, Anna-Carin Bylund, hoppas på resurssatsningar.

Lärarfackens båda styrelser har de första gemensamma mötena på elva år. Siktet är inställt på det nya avtalet för kommunalanställda 2018.

Byta jobb och sen byta tillbaka till sin gamla arbetsgivare – och på köpet få upp lönen med flera tusenlappar i månaden. Det gör fler och fler lärare just nu.

Trots att alla kommuner och fler fristående huvudmän än i höstas har begärt ut pengar till nästa omgång av lärarlönelyftet hamnar 100 tänkta lärarmiljoner i sjön. Totalt 94 fristående huvudmän har valt att inte söka några pengar.

När Skolverket summerar hur mycket pengar som begärts ut för Lärarlönelyftet visar statistiken att en allt större del utnyttjas. I vår har samtliga 290 kommuner och 688 övriga skolhuvudmän begärt pengar för lyftet.

Sammanlagt har drygt 1,4 miljarder kronor begärts ut av skolor och övriga skolmän inom ramen för regeringens satsning Lärarlönelyftet. I Västerbotten har drygt 34 miljoner begärts ut för att kunna höja lärarnas löner.

Lärare på en högstadieskola i Ulricehamn har sagt upp sig under de senaste dagarna. Anledningen är att man tycker att både lön och villkor är för dåliga.

Flertalet skolledare måste i dag be om lov hos en förvaltningschef på kommunen för att sätta varje ny lärarlön. Det är tidsödande, byråkratiskt och underminerande för både chefer och lärare i skolans värld, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet och Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Lärarförbundet Skolledare.