Yvonne Nilsson, barn och utbildningsnämndens ordförande i Karlskoga, förklarar att de uppmärksammat problemet med skolledarnas löner och att det kommit önskemål från skolledarna.
I Karlskoga finns det lärare som tjänar mer än sin chef, rektorn på skolan. Det har gjort att det är svårt att rekrytera rektorer till kommunen. Något som fackförbundet Skolledarna varnat länge för.
Claes Stråth, nestor på svensk arbetsmarknad, är skoningslös i sin dom över regeringens unika satsning på att lyfta lärarnas löner. "Utifrån de intentioner regeringen hade är lärarnas reaktioner på lärarlönelyftet naturligtvis en katastrof", säger han.
Sex av tio lärare anser att lärarlönelyftet borde fördelas lika mellan alla lärare. Och nära hälften anser att miljardsatsningen har försämrat stämningen i lärarrummet.
Lärarna i Borås som blev lottlösa i regeringens lärarlönelyft ska få ett lokalt lönelyft på 1 000 kronor i månaden. För första gången kopplar en storkommun med över 100 000 invånare en särskild lönesatsning direkt till lärarlönelyftet.
"Ansvarsavståndet måste öka. Löneutvecklingen för Sveriges skolledare är bra men arbetsgivarna måste slå vakt om att det fortfarande finns incitament för lärare att välja en skolledarkarriär", säger Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund.
Erfarenhet och relevant formell kompetens måste få större inflytande i lönesättningen för lärare, skriver Katarina Reineck och Hans Eric Lindahl, Lärarnas Riksförbund, Uppsala.
De statliga pengar, som regeringen satsat till höjda löner för lärarna, har skapat ilska och besvikelse på många skolor i landet, skriver Margareta Karlsson på ledarplats.
Många rektorer på de svenska skolorna är kritiska till lärarlönelyftet. Enligt ansvariga minstern är det nu upp till kommuner och huvudmän att se till att lärarnas löner höjs. "Staten bidrar med tre miljarder, men det räcker inte", säger Helene Hellmark Knutsson (S).