Den statliga satsningen på lärarlöner har gjort att stämningen på skolorna runtom i landet har försämrats. Det vittnar många rektorer om. 64 procent av dem tycker att lyftet är mycket eller ganska dåligt.

På friskolan Christinaskolan har rektorn valt att ta av pengarna för lärarlönelyftet och ge sig själv 10 000 kronor i löneökning – enligt henne själv för att kunna fördela till lärare som varit lediga eller väntar på sina lärarlegitimationer.

Precis som Skolverket avslår nu Utbildningsdepartementet kommunens ansökan om pengar till lärarlönelyftet. Eskilstuna kommun kommer därmed bli utan de 12 miljonerna.

På en friskola i Märsta har rektorerna valt att ta av pengarna för lärarlönelyftet och ge sig själva rejäla löneökningar – hela 6 300 kronor var i månaden. "Vi uppfyller kriterierna eftersom vi båda undervisar", säger Magnus Lindqvist, rektor på Bergius skola.

På en friskola i Märsta har rektorerna valt att ta av pengarna för lärarlönelyftet och ge sig själva rejäla löneökningar – hela 6 300 kronor var i månaden.

Nu kräver lärarna för gymnasieskolorna i Karlskrona kommunalt lärarlönelyft. Under fredagen kommer de objudna till kunskapsnämndens möte – i samlad protest.

Lärarlönelyftet skapar problem för kommunerna när lärare säger upp sig i protest mot satsningen.

Våra medlemmar har inte bett om lärarlönelyftet och tänker inte bära hundhuvudet för att inte alla lärare får den lön de vill ha. Det skriver Matthias Nordgren, ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Det råder förskollärarbrist i hela landet och så även i Örebro. Kommunen har därför erbjudit aspiranttjänster till förskollärarstudenter vid universitetet. "Det har varit ett väldigt lärorikt och intressant sätt att se på det verkliga arbetslivet", säger Margarita Trinidad Rocha Vasquez.

Det statliga lärarlönelyftet är en misslyckad satsning som får skolans viktigaste resurs, lärarna, att tappa engagemanget och arbetsgemenskapen. Det bygger på verklighetsfrämmande antaganden om vad som driver lärare och hur den kommunala förvaltningen fungerar, skriver gymnasieläraren Mats E Carlsson.

Efter att lärarlönelyftet implementerats har incitamenten att gå från lärare till att ta ansvar som skolledare nästan helt och hållet försvunnit, skriver Matthias Nordgren och Matz Nilsson, Sveriges skolledarförbund.

Individuella löner skulle ge både bättre skolresultat och högre lärarlöner. Men inget av det har inträffat utan istället har en lång rad problem uppstått, skriver Jan-Åke Fält, gymnasielärare Värmdö gymnasium och facklig förtroendeman LR.