Arbetsgivarna inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är bekymrade över lärarlönelyftets konsekvenser. "Vi har fått en större grupp missnöjda lärare än vad vi har haft förut", säger avdelningschef Per-Arne Andersson på SKL.
Lärarlönelyftet och karriärtjänsterna ska nu granskas. Riksrevisionen ska på regeringens uppdrag undersöka om statens två stora lönereformer till exempel har påverkat läraryrkets attraktionskraft.
Nio av tolv lärare på Fjärdingskolan i Borås har valt att dra tillbaka sina uppsägningar. "Vi gör det för det känns som att vi har blivit lyssnade på", säger Linda Abrahamsson, en av lärarna.
Vi lärare skulle aldrig komma på tanken att dela ut bonuspoäng till elever på deras termins- eller slutbetyg. Om vi vill vara goda förebilder borde vi inte heller acceptera en lönesättning som strider mot rättvisekraven, skriver läraren Åke Strandberg.
Lärarlönelyftet finns för att lärare inte ska behöva byta skola eller kommun för att få upp sin lön, menar Lena Hallengren (S). Missnöje och ilska brer ut sig i väntan på lokalt lärarlyft.
Uppvidinge, Nyköping, Nybro, Botkyrka, Karlsborg och Hjo. Flera kommuner aviserar nu att de ska göra lokala lärarlönelyft som komplement till regeringens satsning.
Vilken annan yrkeskår skulle tillåta sig att dela in sig i »skickliga« och följaktligen »mindre skickliga«? Vad gör denna klyfta med oss? Det frågar sig en insändarskribent med anledning av effekterna av lärarlönelyftet ute på landets skolor.
I ett brev till Utbildningsdepartementet ber Eskilstuna kommun om att få sin ansökan om lärarlönelyftet prövad igen. På kommunstyrelsens sammanträde nästa vecka ska politikerna dessutom fatta beslut om att inleda en utredning internt.