Dyskalkuli, matematikangst, DLD og ordblindhed. Når en elev bøvler med matematikken, kan det også skyldes læsefaktorer. Den nød knækker Pilegårdsskolen med tættere vejledersamarbejde.

Et oppgjør med måten elever lærer matematikk på er nå i gang etter år med dalende ferdigheter.

Inget län i Sverige når upp till regeringens mål att 25 procent av gymnasieeleverna ska gå natur eller teknik, visar en ny kartläggning som släpps i dag. Snittet i hela landet ligger på 21 procent och i alla län har utvecklingen gått åt fel håll de senaste fem åren.

Sverige blev ett av världens rikaste och mest moderna länder tack vare ingenjörskonsten. Det var de systematiska, vetenskapligt baserade insatserna från ingenjörer som utgjorde grunden för den svenska industrin och i förlängningen också för välfärden. Det skriver Mathias Bred i en ledare.

Skolverkets nya mätning visar att en del elever inte gör några kunskapsframsteg under ett helt läsår och att klyftan mellan låg- och högpresterande elever växer. Hör eleven Gustav Oleskog, svensk mästare i matematik för åk. 8, samt Preeti Gahlawat, prisbelönt NO-lärare. (Webbradio)

Elevers familjebakgrund spelar en allt större roll för deras prestationer. En ny undersökning visar att den även har betydelse för hur mycket de lär sig under ett enda läsår. "Det är första gången vi kan visa detta", säger Maria Axelsson, Skolverket.

Alla elever får lika stor chans att öka sina kunskaper under ett år. Eller? En ny studie visar att vissa elever ligger kvar på samma kunskapsnivå i årskurs 9 som de gjorde i årskurs 8 – eller till och med försämrar sina resultat.

Ännu en studie visar på sambandet mellan bristande studiero och sämre kunskapsresultat. TIMSS-studien, som mäter elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap, visar även att elever med svagare socioekonomisk bakgrund inte har förbättrat sina kunskaper mellan årskurs 8 och 9. Regeringen genomför flera reformer för att höja kunskapsresultaten och öka studieron i skolan.

Elevers bakgrund spelar roll för hur mycket de lär sig i matematik och naturvetenskap, och det är elever med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund som halkar efter. De lågpresterande eleverna har till och med sämre resultat i årskurs 9 än i årskurs 8, vilket är anmärkningsvärt. Det framgår av Timss Longitudinal Study, där samma elever…

Timss Longitudinal Study är en kunskapsundersökning som efter ett år följt upp samma elever som deltog i Timss 2023. I denna rapport presenteras och analyseras de svenska resultaten med ett fokus på hur kunskapsförändringen ser ut för olika elevgrupper. (pdf)

Elevers bakgrund spelar roll för hur mycket de lär sig i matematik och naturvetenskap, och det är elever med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund som halkar efter. De lågpresterande eleverna har till och med sämre resultat i årskurs 9 än i årskurs 8, vilket är anmärkningsvärt. Det framgår av Timss Longitudinal Study, där samma elever…