Eleverna förväntas härma lösningar och memorera tillvägagångssätt genom upprepad träning. Det leder till en ytlig förståelse, där matematiken reduceras till mekaniska upprepningar, skriver matematikläraren Pooya Mehrpooyan.

Ju tidigare elever börjar med problemlösning i matematik desto bättre, menar Anna Ida Säfström. Tillsammans med några forskarkollegor vid Umeå universitet har hon skrivit en guide som ska hjälpa lärare att få sina elever att reflektera kring matteproblem.

Måluppfyllelsen i matematik har sjunkit på gymnasiet. Därför jobbar Göteborgs gymnasieskolor aktivt med att utveckla undervisningens innehåll och hur den organiseras. Elevernas perspektiv på matematikämnet är en viktig utgångspunkt i arbetet.

Andelen elever som inte lyckas höja sina underkända betyg från sexan till nian ökar kraftigt i matematik, visar statistik från Skolverket. "Det särskilda stödet sätts in för sent", säger undervisningsrådet Sanna Vent.

Kan matteträffar, där niorna får bekanta sig med gymnasiematten, få fler att våga välja naturvetarprogrammet? Det testar man i alla fall i Fagersta där Brinellskolans naturtreor visar Risbroskolans nior att matteklivet inte är så läskigt.

Många tycker matte är svårt och läskigt, en attityd som kan följa en genom hela skolgången. Biträdande rektor Moa Wikner på Sundbyskolan i Spånga vill förändra det synsättet och har kommit på idén med att bjuda in till mattekväll där matematik varvas med roliga lekar. (webbradio)

I det lilla läxrummet är det full fart. En elev har ett prov i morgon som hon måste plugga inför, en annan har en läsläxa. Mitt i allt står en lugn lärare, Marianne Bernariuz har tid för alla. I Borås Fältrittklubb är generationsgränserna utsuddade.

Ta vara på ungdomars nyfikenhet och låt dem utforska naturvetenskapliga ämnen och matematik på sina egna villkor. På så vis kan de i förlängningen påverka både sin och Sveriges framtid. Det skriver företrädare för Unga Forskare, Scania, IBM, Naturvetarna och Saco studentråd i ett debattinlägg om regeringens STEM-strategi.

Utmaningen var att öka måluppfyllelsen i matematik. I Kalix kommun har de gjort flera olika satsningar, och med en skräddarsydd utbildning känner de att de nu är på rätt väg. 

10 såkaldte læringsspor skal give lærerne forskningsbaserede bud på, hvordan elevernes progression kan se ud på nogle af matematikkens mest drilske områder. Forskerne bag håber på lærernes hjælp til at gøre dem mere konkrete.

Hur får man bättre mattekunskaper i svenska klassrum? Den frågan har forskare på MDU jobbat med i drygt tio år – resultatet är en ny och mer social form av undervisning. "Går du in i ett klassrum kommer du se att eleverna är mycket mer aktiva när de pratar med varandra", säger Andreas Ryve, professor…