Åttornas resultat i Timss 2023 klättrar till de högsta nivåerna på decennier. Fyrorna slår rekord. Men i klassrummet på gymnasieskolan i Bollnäs ser Anna Persson, mattelärare och krönikör i Ämnesläraren, något annat.

Svenska elever har förbättrat sina resultat i matematik enligt kunskapsmätningen Timss. Men mätningen pekar också på att svensk skola inte blivit bättre på att kompensera för elevers olika sociala bakgrund.

Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. (pdf)

Svenska elever i både årskurs 4 och 8 har förbättrat sina resultat i matematik sedan 2019. Sverige är ett av få deltagande EU- och OECD-länder med förbättrade matematikresultat. Det visar den internationella kunskapsmätningen TIMSS 2023. I naturvetenskap presterar de svenska eleverna på samma nivå som i föregående mätning 2019.

Svenska åttondeklassare går mot den internationella trenden och förbättrar sina resultat i matematik. Snittpoängen är den högsta på decennier i kunskapsmätningen Timss. Fjärdeklassarna vässar också resultatet och slår eget rekord.

Svenska skolelever har förbättrat sig i matematik, visar resultaten i den internationella mätningen Timss som mäter matematik och naturvetenskap i årskurserna 4 och 8. Aldrig tidigare har eleverna i årskurs 4 presterat så bra i den här mätningen i matematik (webb-radio).

Svenska åttondeklassare går mot den internationella trenden och förbättrar sina resultat i matematik. Snittpoängen är den högsta på decennier i kunskapsmätningen Timss.

Andelen elever som tar examen från yrkesprogrammen i gymnasieskolan har minskat det senaste året. En förklaring till nedgången är att färre klarar matematik 1.

51 procent av eleverna i Singapore i årskurs åtta lyckades lösa de mest avancerade uppgifterna i en kunskapsmätning jämfört med 5 procent av de svenska eleverna. ”Majoriteten av våra elever presterar på en hög nivå”, säger en av Singapores ledande utbildningsexperter, Yeap Ban Har.

Tydligare kursplaner kan hjälpa grundskolan att förbereda fler elever för naturvetenskapliga utbildningar. "Min dröm är att vi har en ständig utveckling av kursplanerna och att den är en del i lärarnas professionella utveckling", säger tidigare utbildningsminister Anna Ekström.

Jag vill inte, jag kan inte, jag orkar inte hör jag ofta under mattelektionerna, skriver Anna Persson.

Om grundskolan ska lyckas förbereda fler elever för naturvetenskapliga utbildningar måste läsförståelsen öka, manar Gustav Blix policyexpert på Svenskt näringsliv. – Vi kan inte vara ett land som inte läser, säger han.