Trots satsningar på matematik sjunker betygen samtidigt som skillnaderna mellan barnen ökar. Vi har undersökt matematikämnet i grundskola, gymnasium och komvux samt undersökt effekterna av tekniskt basår. Resultaten är nedslående, och kan inte beskrivas som något annat än en stark varningssignal, skriver Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer.

”Åh, nu kommer Anna och puttar ner oss i gropen igen!” Det är en återkommande kommentar under Anna Lundströms matematiklektioner. Själv ser hon det som ett tecken på att hennes undervisning har gett resultat.

Näringslivet och universitetet behöver tillsammans bli vassare på att förklara att en teknisk utbildning öppnar dörren till ett brett yrkesval som kan bidra till såväl samhällsbygge som -utveckling. Det skriver Annika Olsson, rektor för LTH, Lunds tekniska högskola.

Olof Paulson lämnade ett välbetalt jobb i finansbranschen för att utan ersättning översätta nättjänsten Khan Academy till svenska. Tio år senare finns den grundläggande matematiken i svensk version.

Detta är en replik på artikeln "Så kan skolmatematikens kris lösas" (19/3) där Claes Johnson förespråkar sitt undervisningsmaterial "DigiMat" som en möjlig lösning på krisen i skolmatematiken.

Nationella proven i matematik kan bli både digitala och manuella. Provet ska pröva kunskaperna i matematik, inte hur duktig man är på att förstå en viss typ av digitalt verktyg, betonar Anders Boman, enhetschef på Skolverket.

Mattelärare på gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby har under pandemin märkt att resultaten i matematik försämrats och oroar sig över ett kunskapstapp – nu har man infört extra mattelektioner på plats för de som behöver.  

"DigiMat kan erbjuda en lösning på skolmatematikens kris, men Skolverket stänger dörren för varje sådan diskussion", skriver Claes Johnson, professor emeritus i tillämpad matematik vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm.

Svenska femtonåringar anser att matte och naturvetenskap är viktigt för framtiden, men självförtroendet har sjunkit. Barn och unga är duktiga på att läsa men läser inte frivilligt och den upplevda stressen är oroande hög. Det visar en ny rapport från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien.

Rapporten samlar utvalda resultat om barn och ungas attityder till skola, skolämnen och lärande. Mer specifikt rör det sig främst om synen på naturvetenskapliga ämnen, matematik och läsning bland barn och ungdomar, från årskurs fyra till och med gymnasiet. (pdf)

Allt färre elever tror att de har nytta av det de lär sig i skolan, och många tycker att läsning är slöseri med tid. Samtidigt är de bra på att förstå vad de läser jämfört med elever i andra länder, visar en ny rapport från Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien. DN har pratat med Frida Stolt och William…

Annika Macklin, mellanstadielärare på Snättringeskolan i Huddinge, får Vetenskapsakademins pris i matematik för sin individanpassade undervisning.