Vi undersöker hur undervisningen och studieresultaten i svenska mellanstadieskolor påverkas av att elever tilldelas en egen personlig dator eller surfplatta från skolan. (pdf)

Mellanstadieelever som får en egen dator i skolan når varken bättre eller sämre resultat i matematik och engelska än andra elever. Däremot finns det en tendens till något förbättrade skolresultat i svenska, enligt en ny rapport från IFAU.

Elever på landsbygden och mindre orter underpresterar, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. Skillnaden mellan storstad och landsbygd är så stor att den motsvarar 1–2 skolårs inlärning i ämnena matematik och naturkunskap.

I den här rapporten analyserar skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren resultatskillnader bland åttondeklassare i TIMSS 2019 som mäter kunskaper inom naturkunskap och matematik. (pdf)

Vi har inte råd att gå miste om duktiga ungdomar som väljer bort från en framtid inom teknik och naturvetenskap på grund av matematikängslan, skriver Johan Trouvé, vd, Västsvenska handelskammaren och Ulrika Lindstrand, ordförande, Sveriges ingenjörer.

I nya podden Lärarrådet berättar Elin Gawell, lärare i matematik om missarna hon själv gjorde som nyexad.

Hur kan läromedel i matematik hjälpa lärare att ställa rätt frågor på lektionerna och utmana sina elever? Forskare vid Mälardalens högskola tar ett testläromedel till hjälp för att hitta svaret.

Det sista lågpresterande elever behöver är repressiva åtgärder som förstärker utslagningen. Därför är det kontraproduktivt att låta dem gå om ett läsår. I stället borde man satsa på att undervisningen anpassas till deras förutsättningar att lära, skriver Arne Engström, biträdande professor i matematikdidaktik.

EU-nätverket Eurydike jämför hur mycket undervisningstid elever i 39 europeiska länder fick läsåret 2020/21. Grundskolor i Sverige, Lettland och Kroatien räknas till den absoluta Europatoppen när det gäller matematik – inga andra länder i undersökningen lägger ner så stor del av undervisningstiden på ämnet.

Nästan åtta av tio lärare uppger att elever som utifrån kartläggningen i läsa-skriva-räkna-garantin visat sig ha rätt till stöd, bara har fått det i liten utsträckning eller inte alls. Garantin är en skenreform, skriver Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand.

Digitala matematiktjänster fokuserar för mycket på det rätta svaret, vilket riskerar leda elever in i en (än djupare) tro om att detta är vad som är av huvudsaklig betydelse när man arbetar med matematik, skriver Björn Runow på Matteappen.

Så fungerar Läsa–Skriva–Räkna-garantin två läsår efter start. (pdf)