Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets gymnasieskolor, visar en granskning från Skolinspektionen. "Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever", säger pedagogen Mona Liljedahl.

Skolan har inte sällan svårt att anpassa undervisningen för de elever som har bäst förutsättningar att nå toppresultat. De högpresterande eleverna löper därmed risk att bli sittande sysslolösa eller att få repetera uppgifter, trots att det inte behövs.

Skolinspektionen har i år granskat hur undervisningen för högpresterande gymnasieelever utmanar och stimulerar deras lärande. Granskningen visar att det saknas anpassade utmaningar för dessa elever på flera skolor. Vanligt är också att högpresterande elever upplever prestationsrelaterad stress.

Alla elever ska kunna utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Granskningen visar att högpresterande elever ofta saknar anpassade utmaningar. Speciellt utmärker sig matematikundervisningen. (pdf)

Vid en tredjedel av lektionerna i svenska gymnasieskolor måste undervisningen bli bättre anpassad för högpresterande elever, det framkommer av granskning från Skolinspektionen. Särskilt utbildningen i matematik borde utvecklas, där bedöms över 40 procent av lektionerna ge för låg stimulans.

Att lära sig räkna med hjälp av exempel i vardagen kan verka klokt. Men några forskare har kommit fram till en annan pedagogik är bättre – att läraren föreläser och att eleverna lär sig behärska de matematiska reglerna utantill.

En av de tre nominerade finalisterna till Guldäpplet är specialläraren Daniel Nilsson, Speciallärare i matematik och förstelärare på Stagneliusskolan i Kalmar. Han har en egen Facebooksida, webbsida och egen Youtubekanal. Han finns med andra ord tillgänglig. Det här är ett direkt resultat av hans filosofi, att det inte är lätt för alla elever att ta…

Generella fortbildningssatsningar har små effekter för elever med låga prestationer i matematik. Vill man förbättra situationen för dem så är det riktade insatser till gruppen som behöver göras. Sådana insatser saknas idag, skriver Arne Engström, docent i matematikdidaktik.

Vad tycker du om att matematik får 105 mer timmar i högstadiet?

Läsförmågan hos ungdomar försvagas, varnar författaren Björn Ranelid tillsammans Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Självklart ska elever med bevarat och växande intresse för matematik få tillfälle att fördjupa sig och utveckla detta intresse. Men för det stora flertalet behövs inte sådan teoretisk undervisning, skriver Henrik Valentin författare, dramatiker, fil kand, beteendevetare, i en replik.