För Marie Unéus Vänerfors har den utökade lektionstiden i matematik blivit ett lyft. Äntligen finns tid till att variera undervisningen.

Matematikundervisningen måste hänga ihop bättre från grundskolan till gymnasiet. För att det ska bli verklighet behöver matematiklärarna samarbeta mer och hitta fler naturliga mötesplatser.

Svenska elever uppvisar överlag dåliga resultat i matematik. Men det finns elever som går mot strömmen, i helgen samlades några av dem på ett räkneläger på Linköpings universitet.

För lärarna på Nydalaskolan i Malmö har det obligatoriska bedömningsstödet i årskurs 1 blivit både en trygghet och en ryggrad. Resultaten bildar basen för en stor del av undervisningen.

Många barn och unga ser sig själva som helt odugliga i matematik. I Umeå får eleverna mental träning för att stärka självförtroendet i ämnet. Resultatet blir att fler elever når godkänt betyg.

Barnen får tänka själva, sedan prata ihop sig med bänkgrannen och till sist går hela klassen igenom matematikproblemet. Sedan i höstas har klass 5b i Bredängsskolan en timme mer matematik i veckan.

Kravet på mer matematik på schemat har lett till att en del skolor har anställt fler lärare – men i flera kommuner har skolorna framför allt organiserat om arbetet för befintliga lärare, visar SvD:s rundringning.

Under våren drog den första mattestugan i Västra Mälardalen igång och sedan dess har elever kommit varje vecka för att få hjälp med matten.

Matematik är ett centralt ämne för eleverna på natur- och teknikprogrammen. Men undervisningen går mest ut på enskilt rutin-räknande i boken. Eleverna riskerar därmed att gå vidare till högskola och yrkesliv utan tillräckliga färdigheter i problemlösning, enligt en ny granskning.

Matematikundervisningen på natur- och teknikprogrammen håller inte måttet, enligt Skolinspektionen.

Matematikundervisningen på gymnasieskolans naturvetenskapsprogram och teknikprogram domineras ofta av enskilt räknande i läroboken. Eleverna riskerar därför att inte få nödvändiga kompetenser i problemlösning för framtida studier och yrkesliv.

Genom att rita upp lådor i stället för traditionella formler så lär sig eleverna på Rosenvalls skola i Söderala matematik. Det kallas Singaporemodellen och nu har Söderhamns kommun satsat 70 000 kronor i ett så kallat miniprojekt för att utvidga metoden.