Det var ord och inga visor när skolkommunalrådet Olle Johansson (S) läxade upp Norrköpings mattelärare på Renströmmen.

Att mattekunskaperna hos studenterna i Sverige sjunkit år efter år märker man tydligt på matematik och civilingenjörsprogrammen på Umeå universitetet. Hälften av dom nya studenterna klarar inte den enklaste uppgiften på ett test inför terminsstarten.

Det som eftersätts i lågstadiet tas svårligen igen senare. Särskilt svårt är det naturligtvis för svagare elever som är helt beroende av samvetsgranna lärare som ställer krav och inte släpper någon förrän multiplikationstabellen sitter. Men undermålig undervisning och för lite lärarledd tid skadar varje elev, skriver Maria Ludvigsson.

Var femte elev som kom till KTH i höstas klarade inte grundskolans nivå när det gäller matematiken. Vad kan göras för att förbättra kunskaperna i matte? Hur ska raset kunna stoppas? Så tyckte SvD-läsarna.

Mattekunskaperna hos Sveriges ingenjörsstudenter har försämrats kraftigt de senaste 20 åren. Det visar resultaten från diagnostiska prov som varje år genomförs av Chalmers och KTH.

Svenska högskolestudenternas kunskaper i matematik har försämrats. Ställ dina frågor till Peter Nyström, forskare inom pedagogik som har analyserat matematikundervisningen i skolan.

Bläddra dig fram i SvD:s grafik på hur nya ingenjörsstudenter i Göteborg klarar av matematikuppgifter i diagnostiska prov.

Lars Åström, elev på Borgarskolan som kvalat in till matte-OS som avgörs i Kapstaden i juli.

Matematiksatsningar som har gjorts har misslyckats, menade två forskare på DN Debatt i går. DN har talat med mattelärarna Bengt Uhlin och Samuel Bengmark.

När svenska ungdomar börjar gymnasiet har de inte bättre mattekunskaper än de hade i sjätte klass, visar ny forskning. 

När svenska ungdomar börjar gymnasiet har de inte bättre mattekunskaper än de hade i sjätte klass, visar ny forskning. En stor del av ansvaret lägger forskarna på lärarna.

Två forskare slår larm om svenska gymnasieelevers matematikkunskaper. Lektorn Christian Bennet och före detta universitetslektorn Madeleine Löwing anser att deras studie av gymnasieettor talar ett entydigt språk.