Inga lampor. Inga datorer. I går fick eleverna på Rimforsa skola i Kinda klara sig utan el. Förra hösten hakade skolan på ett energiprojekt som går ut på att jobba mer miljömedvetet.

Elever och lärare från Vinningaskolan i Lidköping kommer under två år att delta i ett EU-projekt kring hållbar utveckling tillsammans med elever och lärare från Slovenien. I morgon går startskottet då elever i årskurs fem startar arbetet på Vänermuseet i Lidköping.

I snart ett år har barnen på Ängs­kulla förskola i Veinge jobbat för en mer hållbar utveckling. På måndagen var det dags att hissa den gröna flaggan. – Den gröna flaggan är en symbol och blir som en bekräftelse för barnen, säger Lotta Gustafsson på Ängskulla förskola.

Vuxna måste komma överens i energifrågan och i stället ingjuta hopp och nytänkande hos unga. Skolan har här en central uppgift, skriver Bengt Kasemo som leder projektet Aspekter på energi.

Om skolan ska satsa på utbildningar i hållbart entreprenörskap krävs långsiktigt och uthållighet, annars kommer det bara bli ytterligare ett projekt som inte lämnar några bestående spår efter sig, replikerar Ulf Andersson.

I år får Skolverket 24 miljoner för att utveckla entreprenörskap. Det är bra. Men satsningar på hållbar utveckling i skolan får trist nog ingenting. Sverige har allt att vinna på att kombinera entreprenörskap och hållbar utveckling i skolans värld.

Miljön är i fara och någonting måste göras för att rädda den. Det budskapet möter många barn. Men det är inte riskfritt att lägga ett stort ansvar på smala axlar, menar barnpsykolog Margareta Viberg i Lund.

När barn får tillgång till gröna och varierade utemiljöer får de fysisk aktivitet och deras nyfikenhet tas tillvara när de utforskar omgivningen och upptäcker saker de inte visste fanns. Det borde vara en självklarhet vid alla skolor och förskolor, skriver bland andra Sofia Thorsson, Göteborgs Universitet.