Kan diktamen vara en del av lösningen på den skrivkris som många lärare vittnar om? Vi frågade tre språklärare hur de ser på den klassiska undervisningsmetoden.
Moderna språk kan inte fortsätta vara ett ämne som utvecklas om tid råkar bli över, eller på bekostnad av lärarnas välförtjänta fritid, skriver debattören Nicolas Manuguerra.
För att vända trenden att allt färre svenska elever läser tyska stöttar Tysk-Svenska Handelskammaren särskilda och långsiktiga satsningar på tyska språket vid svenska grund- och gymnasieskolor. Nu öppnar ansökan inför läsåret 26/27 och totalt kommer en miljon kronor att delas ut till skolor i Sverige.
Eleverna ville inte prata tyska – så han byggde en app med AI. Och nu pratar de. ”Köp inte in licenser, utan ge lärarna serverutrymme” skriver läraren Gustaf Redemo.
I Petra Lindberg Hulténs klassrum finns det plats för både Göteborgsoperan, Folkteatern och Hagabion. Genom att ta med sina elever ut på stan och få riktiga kulturupplevelser väcker hon deras intresse för det tyska språket och kulturen.
Elever som läst ett modernt språk i grundskolan och går vidare till gymnasiet har ofta så låga kunskaper att fortsättningskursen tvingas börja på nybörjarnivå. Det behövs mer konkret centralt innehåll i grundskolans läroplan för moderna språk, så att grundskolans lärare vet vilka kunskaper som förväntas till gymnasiet, skriver tyskläraren.
Hur används tyska i Göteborgsregionen i dag? Det vill läraren Petra Lindberg Hultén från Hovås ta reda på tillsammans med sina elever. Genom ett nytt samarbete med Tysk-svenska handelskammaren ska tyskan flytta från läroboken till verkligheten, med studiebesök, företag och språk i praktiken.
Att undervisa i moderna språk innebär ofta att man ständigt söker nya vägar för att tända gnistan och höja motivationen. Vem känner inte igen sig i utmaningen att få elever att uppskatta det klassiska arbetsområdet: personbeskrivningar? Franskläraren Anna Palm fann ett bra sätt att lyfta detta ämne från det traditionella till något högst aktuellt och…
Senast 2025 skulle alla elever som gått ut gymnasiet ha goda kunskaper i två språk utöver modersmålet. Det beslutade EU för snart nio år sedan. Men hur har det gått? Den frågan ställer Mia Smith, ordförande i Språklärarnas riksförbund.
I en tid då det demokratiska samtalet hämmas på många håll i världen, är språkkunskaper och interkulturell kompetens av yttersta vikt. Ämnet moderna språks och modersmålsundervisningens roll i skolan behöver stärkas, liksom minoritetsspråkens roll i samhället och skolsystemet bevaras och förstärkas, skriver 23 lärare i ett upprop.