Victoria Iribarne Gómez-Haedos ambition är att få eleverna att våga prata spanska med varandra på lektionerna. Allt för att komma bort från ”skolspanskan”. Nu har hon hittat ett arbetssätt som fungerar.

Regeringen använder sig ofta av uttrycket ”Vi ska ta tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan”. När försvann kontrollen och hur ska vi tolka denna slogan? skriver Christina Rosén, Filosofie doktor i språkvetenskap/tyska. m.fl.

Gör språken obligatoriska på alla högskoleförberedande program. Språkkunskaperna i Sverige monteras ner och detta är inte samhällsekonomiskt försvarbart, skriver Christina Rosén, Fil. dr i språkvetenskap/tyska, Linnéuniversitetet, Liberalerna Växjö, m.fl.

När behovet av att läsa utländska språk ökar, minskar andelen elever som pluggar franska och tyska. Det skriver Martin Tunström på ledarplats.

Proposals to make pupils in England learn a set of up to 1,700 frequently used words as part of government reforms to French, German and Spanish GCSEs have been rejected by headteachers and exam boards, who warn they will not “inject new life” into the study of modern languages.

Trots att det aldrig har varit viktigare att kunna flera språk prioriteras de moderna språken ofta bort. En väg för att vända utvecklingen skulle kunna vara ett obligatorium – ett förslag som både LR och Språklärarnas riksförbund ställer sig bakom.

Lärarna i moderna språk befinner sig i en ond cirkel av besparingar, minskat antal elever och dålig tillväxt på lärare. För att visa på situationens allvar har Fernando López Serrano, gymnasielektor i Malmö, låtit sammanställa en rapport om utvecklingen.

Skolverkets förslag att avskaffa elevens val och göra moderna språk obligatoriskt glädjer Lärarnas Riksförbund. "Det har varit en stor utmaning för många skolor att få till bra rutiner", säger vice ordförande Sara Svanlund.

Det är bra att antalet timmar i moderna språk garanteras – men illa att ingen tid viks åt undervisning i modersmål. Språklärarna ger både ros och ris åt Skolverkets förslag.

Sverige var tidigare mycket framstående i språkundervisning, men med dagens svaga resultat finns en risk att språkämnena ses som problem och skärs ner, skriver Inger Enkvist.  

Kent Fredholm, gymnasielärare i italienska, får Kungliga Vitterhetsakademiens pris för ”berömvärd lärargärning”. Pristagaren är bekymrad över de moderna språkens ställning. "Vi kämpar i motvind", säger han.

På 20 år har antalet elever som valt att lära sig tyska halverats från ca 40 procent till knappt 20 procent, enligt Skolverket. Vi besökte ett gymnasium i Växjö för att höra hur eleverna där resonerar kring just val av språk.