Den ensidiga fokuseringen på engelska i skolan är skadlig för Sveriges konkurrenskraft. Kunskaperna i framför allt franska och tyska behöver stärkas när vår framtid är så tätt knuten till Europasamarbetet, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, och Anna Anu Viik, Språklärarnas Riksförbund.
Tysk-Svenska Handelskammarens och Tyska Ambassadens språkfrämjandeinitiativ Deutsch – Ditt val! har sedan starten förra året gjort succé bland skolor och skapat debatt kring tyska språkets ställning i Sverige. Det sprudlar av engagemang och aktiviteter på de 76 skolor runt om i landet som fick del av två miljoner kronor under detta läsår. Nu kan skolor lämna in ansökan om…
Språkkunskaperna i Sverige monteras ner, vilket är mycket oroväckande. Det minskande antalet elever som läser språk leder till färre språkstudenter, vilket i sin tur leder till brist på språklärare på alla nivåer, även på universitetsnivå, skriver Christina Rosén och Per Simfors, lektorer i tyska vid Linköpings universitet.
Meritpoängssystemets ursprungliga vällovliga syfte var att stimulera elever att läsa mer matematik och språk, men i sin nuvarande ut formning är det i stället ett oerhört kraftigt styrsystem som är katastrofalt för gymnasisternas språkkunskaper, skriver Tommy Sandebring, före detta gymnasiechef i Lidingö.
Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.
Har man en farmor som bor i Tyskland och som man då och då besöker så är det bra att kunna prata och förstå tyska. Så resonerade Alma Boracic när hon valde det tyska språket som fördjupningsämne i årskurs 3 på Furulundsskolan.