Riksrevisionens kritik mot skolmyndigheterna behöver granskas och ifrågasättas. Rapporten gått obemärkt förbi och skolmyndigheterna verkar svälja slutsatserna rakt av, skriver Ingrid Carlgren, professor samt styrelseledamot Idéburna Skolors Riksförbund, och Håkan Wiclander, Idéburna Skolors Riksförbund.

Riksrevisionens kritik mot bristen på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolmyndigheternas arbete fortsätter att väcka reaktioner. Camilo von Greiff menar att myndighetens slutsatser om Skolforskningsinstitutet är missvisande. ”Tyvärr blir utgångspunkten tongivande för hela granskningen”, skriver han.

Statens institutionsstyrelse (Sis) får i uppdrag av regeringen att förbereda för att barn ska kunna bära fotboja eller övervakas elektroniskt på andra sätt, från och med nästa år.

Livshotande incidenter på förskolor rapporteras inte till myndigheterna. Anledningen: Barnen är för unga.

Riksrevisionens sågning av den vetenskapliga grunden i skolmyndigheternas arbete, startade en debatt. Bland annat hamnade Specialpedagogiska skolmyndigheten i skottgluggen. Nu svarar SPSM: ”Det är viktigt att diskussionen baseras på fakta och inte generaliseringar, missförstånd eller personangrepp”, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetschef.

En granskning av Socialstyrelsen visar på fortsatt stora brister i samhällets skyddsnät för att förhindra våld mot barn. Anna Olskog, Sveriges Lärare, instämmer i att det krävs ett bättre samarbete mellan myndigheterna för att se till att barn inte faller mellan stolarna.

Att elever kan läsa och förstå vad de läser är grunden för deras lärande i alla skolämnen. Därför ger regeringen nu Skolverket och Skolinspektionen flera uppdrag som ska stärka barns och elevers språkutveckling och tillgång till böcker. 

Vi vill att systematiskt sammanställd vetenskap ska ligga till grund för undervisning när empirin är tillräckligt stark. Det motverkar åsikter och ideologi – och är inte ett hot mot lärares autonomi, skriver forskare i en slutreplik.

Svensk skola ska vila på vetenskaplig grund men Riksrevisionen slår nu fast att statens kunskapsstöd brister på nästan alla punkter. Överlappande uppdrag, avsaknad av metod och systematik samt otillräcklig kompetens gör att lärare lämnas i sticket och eleverna hamnar i kläm.

Är det kränkande att föräldrar kan se om läraren är behörig? Det tycker Skolverket. Det är fullkomligt absurt. Det skriver Linnea Lindquist på ledarplats.

Professionsprogrammet skulle stärka läraryrket, uppmuntra utveckling och ge skickliga lärare den meritering de förtjänar. Men Skolverkets tolkningar och orimliga avslag stänger ute hela grupper av lärare. Det är oacceptabelt och vi kräver åtgärder från både Skolverket och regeringen, skriver Anna Olskog, Sveriges Lärare.

Skolexperten Per Kornhalls rekommendation till regeringen efter kritiken mot skolmyndigheterna: Bygg upp ett övergripande och ganska fristående professionsinstitut för undervisning och läraryrket, enligt en modell som finns i andra länder.