Rapporten samlar utvalda resultat om barn och ungas attityder till skola, skolämnen och lärande. Mer specifikt rör det sig främst om synen på naturvetenskapliga ämnen, matematik och läsning bland barn och ungdomar, från årskurs fyra till och med gymnasiet. (pdf)

Allt färre elever tror att de har nytta av det de lär sig i skolan, och många tycker att läsning är slöseri med tid. Samtidigt är de bra på att förstå vad de läser jämfört med elever i andra länder, visar en ny rapport från Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien. DN har pratat med Frida Stolt och William…

Vad kan göra barn och unga mer intresserade av naturvetenskap? Mer engagemang från lärarna – och mer sagoläsning. De är några av astronauten Christer Fuglesangs förslag.

Lärare i NO och matematik måste ta fasta på den verklighet ungdomar lever i. "Eleverna tycker att vetenskap är spännande, men de lyssnar inte om lärarna bara pratar atomer och molekyler", säger Magnus Oskarsson, forskare vid Mittuniversitetet och Timss-expert om nya dystra siffrorna.

NO-lärare tvingas att välja mellan att stötta eleverna med personal eller att köpa laborativt material, skriver vår krönikör Anna Persson.

Genom Teach for Sweden (TFS) har Gottorpskolan fått in mycket spetskompetens i NO-ämnena. Några av TFS-lärarna har startat en NO-klubb för eleverna efter skoltid för att dra nytta av och använda den kompetensen. "Det bygger inte på att vara bäst i NO, man ska bara tycka att det är kul att undersöka saker", säger Christer…

Fysikundervisning bör vara verklighetsbaserad och lekfull, även på högstadiet och gymnasiet. Det tycker Ann-Marie Pendrill, professor i fysik, som har besökt många lekplatser i sina dar.

Fördjupningsrapport om elevsvar i TIMSS 2019. I den här rapporten presenteras en fördjupad analys av svenska elevsvar på fyra olika kunskapsfrågor i naturvetenskap som samlats in inom ramen för TIMSS 2019. (pdf)

Antiklimax. Så kan man väl sammanfatta det oförändrade resultatet för svenska elever i Timss 2019 – en global kunskapsmätning i matematik och naturvetenskap som publicerades i går. Nu ger tre matteprofiler sin syn på hur resultatet ska lyfta.

Resultaten i TIMSS 19 visar att den positiva trenden bekräftas men det är samtidigt mycket oroande att likvärdigheten minskar. Vi måste hitta nya vägar att stärka skolor med sviktande kapacitet, säger Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund.

2019 års resultat för den svenska skolan i den globala kunskapsmätningen Timss beskrivs av utbildningsminister Anna Ekström som "ett styrkebesked". Från annat håll kommer dock skarp kritik mot utvecklingen.

Ordförande för Lärarnas riksförbund, Åsa Fahlén, drog en lättnadens suck när hon såg att uppgången från Timss-mätningen för fyra år ligger kvar. "Samtidigt kände jag en bestörtning över att likvärdigheten i den svenska skolan fortsätter att försämras".