Lärare behöver mer kunskap om hur de bemöter barn och unga med adhd. Också bland vårdpersonal är kunskapen om adhd otillräcklig. Många flickor får kämpa utan diagnos eftersom symptomen inte känns igen av experter.

”Jag har ADHD så jag har ganska svårt att starta saker.” För Johanna blev AI-verktyg ett sätt att klara sig igenom universitetsutbildningen. AI kunde hjälpa henne med inspiration för att starta uppsatser och att få avancerad kurslitteratur förklarad på ett enklare vis.

Hur kan adhd påverka lärandet för individen? Vilka strategier i undervisningen kan stötta den som arbetar i förskola, skola och vuxenutbildning för att skapa en miljö som gör det möjligt att lära sig så bra som möjligt? Om detta samtalar professor Lisa Thorell och Helene Fägerblad, rådgivare på SPSM. (webbradio)

Diagnoser er blevet et redskab til at sikre børn og unge hjælp, men de accelerer måske også den udbredte mistrivsel blandt de unge, mener formand for regeringens trivselskommission, som vil have lærerne til at spille en større rolle til at afhjælpe mistrivslen.

Adhd-diagnoser har på en kort tid blivit klart vanligare bland 7–17-åringar, men det finns stora skillnader mellan välfärdsområdena i diagnosförekomsten. Flickor får oftare sin diagnos först som tonåring.

Skolan ska möta barnens behov och de måste få en chans att lära sig i sin egen takt. En övertro på diagnoser gör att skolor kan lägga skulden för misslyckanden hos individen, skriver debattörer.

Forskning har visat att barn som går i förskola, särskilt i förskolor av dålig kvalitet, har stadigvarande högre nivåer av kortisol. Ihållande förhöjda kortisolnivåer har hittats hos barn, även när pedagogerna ansåg att barnet hade ”anpassat sig” till miljön, skriver Madeleine Lidman, Hemmaföräldrars nätverk.

En av tio elever i grundskolan har någon form av NPF. Diagnosen gör individen extra sårbar för att utnyttjas av exempelvis kriminella nätverk, skriver Ann-Kristin Sandberg, Attention, och listar åtgärderna som krävs.

Personalnedskärningar har fått konsekvenser för elever med behov av särskilt stöd. Det säger Anki Sandberg, Riksförbundet Attention, som jobbar för personer med NPF-diagnosers rättigheter.

Vi som är föräldrar till barn med NPF-diagnoser ser hur skolans nedskärningar direkt påverkar våra barns förutsättningar att skapa sig en framtid, skriver fem företrädare för föräldranätverket Rätten till utbildning.

Högstadieläraren Pontus Vesterberg är inte nöjd med Skolnspektionens svar på hans kritik mot deras rapport om lärmiljöer för elever med npf – eftersom han tycker att den tyvärr ger honom rätt.