Vår nya enkätundersökning visar att en fjärdedel av eleverna med NPF är frånvarande hela eller större delen av skoltiden, skriver Ann-Kristin Sandberg, Riksförbundet Attention.

Den här kraften är så svår att kontrollera i miljöer där den inte ges utrymme. Miljöer som sällan är anpassad för den – som skolan, skriver idrottsläraren Alexander Skytte.

Två grupper är långt oftare utsatta för mobbning än andra: De som identifierar sig som hbtqi och de som har en npf-diagnos. Ju fler perioder av mobbning under uppväxten, desto större är risken för psykiska besvär, varnar Friends i en ny rapport.

Ungdomar med adhd-diagnoserna i Sverige har mellan 2009 och 2019 blivit fem gånger fler. Men det är knappast barnen som blivit drastiskt annorlunda på tio år. Det vi ser är resultatet av en välvillig men i många fall havererad skolpolitik. Det skriver Emil Nilsén på ledarplats.

Förändringarna i skolan har ställt allt högre krav på elevers förmåga att planera och resonera – långt över vad deras hjärnor är utvecklade att förmå. Till och med lärarna säger ifrån och klarar inte av att göra alla anpassningar som efterfrågas, skriver psykologen Ivo Boytchev.

Elever med någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) kan löpa större risk att misslyckas i skolan än andra elever. Regeringen ger nu uppdrag till Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) för att stärka stödet till barn och elever med NPF.

Vi frågar tre studie- och yrkesvägledare om hur de arbetar med elever med funktionsnedsättningar.

Vi har tröttnat på vackra ord och nya utredningar. Vi vill se handlingskraft och mätbar förbättring – i praktiken! När, undrar vi, kan vi se de första stegen mot en fungerande skola även för funktionsnedsatta elever? skriver föräldranätverket Rätten till utbildning.

Skolministerns idé att återinrätta särskilda undervisningsgrupper handlar mer om gruppering än om undervisning, skriver specialläraren och Specialpedagogiks krönikör Mikael Vestman. Trots allt vi vet om npf-diagnoser har skolan fortfarande ingen aning om hur elever med npf ska bemötas och undervisas – inte ens i grunden.

Anders Bohman är lärare på IMA, Individuellt alternativ på Schillerska gymnasiet. Där går elever som haft lång tid av skolfrånvaro, npf-problematik och psykisk ohälsa som gjort att de inte klarat av grundskolan och fått gymnasiebehörighet. Med hjälp av ett stipendium från Stiftelsen Innovativt lärande startade han 2021 rörelseprojektet Motus.

Endast var fjärde skolpersonal upplever att de har tillräcklig kunskap för att ge barn med npf-diagnoser den hjälp de behöver. Det visar en undersökning från Karolinska institutet. "Våra medlemmar känner att man inte kan hjälpa eleverna på bästa sett" säger Helena Dübeck, Sveriges Lärare Uppsala.

I en stor enkätstudie bland 4 800 som jobbar i skolan svarade bara var fjärde att de har tillräckliga kunskaper om neuropsykiatriska funktionsvariationer.