Barn med svag teoretisk begåvning faller mellan stolarna, enligt psykolog Love Grahn. Hör honom berätta om hur skolan skulle kunna anpassa undervisningen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD.

I en debattartikel berättar läraren Filippa Mannerheim om en elev med skrivsvårigheter som för tjugo år sedan fick hjälp av en speciallärare. Det är ett enskilt exempel på hur riktat stöd kan göra skillnad – men ett förenklat sätt att förstå dagens utmaningar, skriver två specialpedagoger.

Flickor med ADHD fångas ofta upp senare än pojkar och får gå fler år i skolan utan rätt stöd. Att kriterierna för symptomen i första hand byggt på pojkar, är numera väl känt. Trots det står vi och stampar. Nu behövs nationella riktlinjer tas fram för både diagnos och behandling, skriver företrädare för Kristdemokraterna.

Som tioåring fick Jonna Randen, 24, sin adhd-diagnos, och enligt henne själv fick hon inte det stödet hon behövde i skolan. En undersökning från Attention, riksförbundet för NPF-diagnoser visar att inte mycket har förbättrats sedan dess.

Antalet adhd-diagnoser i Sverige har ökat med över 2 400 procent på 20 år. Bakom utvecklingen finns både förändrade diagnoskriterier och ett samhälle i förändring. "Det handlar inte om att de faktiska svårigheterna har ökat i befolkningen", säger psykologen Martin Forster i Nyhetsmorgon.

Enskild undervisning eller mindre grupper kan vara en förutsättning för många med NPF, men för andra blir det stigmatiserande eller onödigt att lyftas ut ur klassen, skriver debattörerna. 

Idrotten på skolan väcker inga ljusa minnen hos Maja Kivirinta och Minou Nilsanius. Men nu på gymnasiet, i klassen för personer med autism, är idrotten som vilket ämne som helst.

Unga som känner att de inte kan tillhöra ett lag, trots att de vill. Skolidrott som stryks när schemat behöver anpassas. Så ser verkligheten ut för många med autism och adhd. "Det behövs åtgärder på många fronter", säger Lena Axelsson-Svedell, projektledare för Friskare unga.

Vi frågade tre studie- och yrkesvägledare om deras erfarenheter av och strategier kring npf-diagnoser.

Om något borde vara experters område så är det skolan. I stället har den blivit en åsiktsmarknad, menar specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.

"Hela idén är att man ska lära sig gemensamt", säger Nell Ray, studierektor på Åredalens folkhögskola. Det är en skolform som verka funka även för elever med exempelvis autism, och studieresultatet är bra. "Varje år är det många som går ut och är färdiga med sin behörighet till högskola och universitet".

En tredjedel av alla kursdeltagare på folkhögskolorna i Sverige har NPF-diagnoser. För Frej, Edvin och Filip som haft det svårt i skolan tidigare så har Åredalens folkhögskola blivit vägen in till både utbildning och social samvaro.