Över hälften av eleverna med NPF känner mycket eller ganska mycket oro inför skolstart. 70 procent av vårdnadshavarna upplever samma oro, enligt Attentions årliga skolenkät. Vi kräver att problemen tas på största allvar, skriver Anki Sandberg, Riksförbundet Attention.

Vad händer i en familj när ett barns skolgång inte fungerar? Logistiken och samtalen, ångesten att inte vara tillräcklig vare sig på jobbet eller hemma. Det här är mamma Annas vardag.

Förslaget som Moderaterna framför kan vid första anblicken verka provokativt och utpekande, men berör en känslig sträng som brustit i den svenska vården av barn, skriver Sophie Ekman Wretlind, Skolöverläkare em, medicine hedersdoktor Karolinska Institutet.

I stället för att komma med lösryckta förslag för att vinna röster vill vi att ansvariga politiker inrättar en nationell plan för vård och stöd för personer med adhd. Det skriver flera debattörer.

Moderaternas förslag tyder både på stor okunskap om NPF och på en människosyn som vi inte delar, skriver Christine Lorne (C) tillsammans med centerpartister från 20 kommuner.

Vi tror på bättre samverkan mellan socialpsykiatri och skola, ett större förebyggande arbete på vårdcentralerna, bättre stöd för anhöriga, mer forskning och snabb tillgång till både utredning och behandling. Det skriver Carl Johan Sonesson, Anna Jähnke, Anna Mannfalk och Carina Zachau, företrädare för Moderaterna i Region Skåne.

Stockholmsmoderaternas förslag om att snabbscreena skolklasser för adhd missar målet att förebygga utanförskap, ohälsa och kriminalitet, anser Kristina Taylor, Psykologförbundet.

Fokuset på auktoritet och bestraffning i skolan kommer att ytterligare minska intresset för att hjälpa elever som beter sig normbrytande. Risken att ännu fler med NPF-störningar sorteras bort är enorm, skriver krönikören Jiang Millington.

Barn- och ungdomspsykiatrin har krisat i flera år. Personal säger upp sig och barn med psykiska besvär får vänta i flera månader på vård. På en kvart får du veta varför så många barn riskerar att hamna mellan stolarna och vad som skulle behöva hända för att systemet skulle fungera. Med SvD:s Erika Hallhagen. (webb-radio)

Självklart borde alla barn screenas för adhd, autism, hjärtfel, glutenintolerans, tillväxtrubbningar och alla de medicinska sjukdomar som barn har. Det skriver Sophie Ekman Wretlind, skolöverläkare emerita och medicine hedersdoktor vid Karolinska Institutet.

Vi studsar till när vi läser förslaget från Moderaterna i Stockholm om att snabbscreena barn i förskoleåldern för att härigenom möjliggöra tidig medicinering och undvika framtida kriminalitet. Är detta ett skämt? skriver bland andra Carina Håkansson, fil. dr. i psykologi.