Med tre diagnoser blev Johanna Gustafssons skolgång allt annat än smärtfri. Nu har hon och ”npf-­pedagogen” Kenth Hedevåg skrivit en bok för att skapa förståelse för att varje elevs situation är unik – och kunskap om att den också är förändringsbar.

Adhd-diagnos ställs bara hälften så ofta på barn med två utlandsfödda föräldrar som på barn med föräldrar födda i Sverige, visar Socialstyrelsens siffror. En missad diagnos kan leda till stora problem med skolan och öka risken för kriminalitet och missbruk, menar experter.

Utlandsfödda föräldrar är mindre benägna att stötta en adhd-utredning på sina barn, enligt rektorn Sargon El Khouri. Han menar att detta spär på segregationen. "Det går förmodligen sämre för de här barn i skolan", säger Sargon El Khouri.

Solna stads riktlinjer beskrivs som ”förändrade rutiner”. Men beslutet påverkar vardagen rejält för barn med autism eller adhd. Så här gick det till när kommunen slutade betala.

Redan som 14-åring började Astrid använda adhd-medicin för att kunna koncentrera sig i skolan. Läkemedlen får hon från vänner som har diagnosen.  

Vi ser en dragkamp med olika inställning till om funktionsnedsättningar skall benämnas eller inte. Vi efterlyser därför en mer sammansatt grupp forskare och experter i Skolverkets arbete, skriver företrädare för föräldranätverk i en slutreplik.

Kritiken från föräldra­nätverket Barn i behov är inte ny men den är fortfarande felaktig. Det skriver Helena Elwin, Skolverket, i en replik.

Vi ser en dragkamp med olika inställning till om funktionsnedsättningar skall benämnas eller inte. Vi efterlyser därför en mer sammansatt grupp forskare och experter i Skolverkets arbete, skriver företrädare för föräldranätverk i en slutreplik.

Barn med funktionsnedsättningar fortsätter att slås ut från skolorna. Det är uppenbart att idén om inkludering helt har misslyckats, skriver föräldranätverket Barn i behov.